Diskussionen om ökningen av försvarsinitiativ har hittills handlat om hur mycket pengar som kommer att doneras och upphandling av vapen och annan utrustning. Men personalens tillgänglighet är åtminstone lika viktig.
För några veckor sedan lämnade en statlig utredning av personalutbudet av militärt försvar en rapport (SOU 2025: 86). Det är nästan 500 sidor med fan med snabb titel ”Ready!” Lite uppmärksamhet har dock ägnats åt undersökningen.
Sedan militärtjänsten återupplivades 2017 har krigsorganisationer bestått av både anställda och värnplikt. Denna utredning föreslår många förändringar som påverkar den senare.
● Utökade möjligheter att kräva dessa för räddningstjänster.
● Skyldigheten att betjäna militärtjänst så länge som behövs för dem som kallas för att förbereda sin höjd.
● Utökad militärtjänst för tidigare anställda tjänstemän.
● Efter det senaste serviceevenemanget har krigsplaceringen i Staff Reserve varit längre än idag.
Det enda förslaget som ledde till ett visst intresse var ökad daglig ersättning för värnplikt i grundutbildningen, idag från 146 till 288. Brunnens motivation är att kompensera minoriteter (8 000 idag, 12 000 i framtiden) som kallas årligen för förlust av livsinkomster till följd av arbetsmarknaden. Denna studie kan emellertid möjligen underskatta inkomstförluster. Detta är mycket stort för ungdomar som har optimala förutsättningar för universitetsforskning, enligt forskning.
Det är bra att undersökningen vill indexera dagliga ersättningar, men vill missuppfatta den till en prisnivå. Indexering bör vara på samhällets inkomstnivå, eftersom syftet är att kompensera för förlorade inkomster.
Studien diskuterar också utbudet av kontinuerlig anställd personal med onGoingly anställda professionella soldater (gruppbefälhavare, soldat, sjöfolk – GSS/K). De bildar ryggraden i Standing War Association. Idag består GSS/K av knappt 7 000 människor, och år 2035, enligt svenska militära planer, kommer den att växa till 9 500.
Det räcker för att titta på Stockholm Marathon och se till att de flesta av 30-50-åringarna är i gott skick
Enligt den nuvarande lagen är GSS/K -sysselsättningen begränsad till högst 12 år. Ett av uppdragen i utredningen var att analysera behovet av längre arbetstid och föreslå något sådant. Det är ett enkelt sätt att öka antalet professionella soldater och utnyttja det militära kapitalet bättre.
Visst tyder forskningen på att GSS/K, som har särskilda nackdelar, kan anställas permanent i den nyetablerade personalkategorin, men det föreslås att avvisa en allmän förlängning av den maximala sysselsättningen. Detta görs främst med åldersdiskriminering och diskriminering av farlig ålder. Argumentet är att GSS/K bör bestå av yngre förmågor med förmågan att hantera stress än äldre människor, och att ”staten har ett tydligt ansvar för att skydda sina anställdas fysiska och mentala hälsa och säkerhet.”
Till exempel räcker Stockholm Marathon för att inse att det finns många 30-50-åringar med utmärkt förmåga att motstå både fysisk och mental stress. Och vi vet att medelåldern för ukrainska soldater är över 40 år.
Undersökningen skrev att den ”fokuserar på åtgärder som kan vidtas snabbt”, snarare än ”långsiktiga systemförändringar.” Med tanke på utredningsdirektivet var det en rimlig nivå av ambition.
Det finns emellertid också en allmän diskussion om balansen mellan värnplikt och pågående anställd. Det senare har fördelen att det möjliggör större professionell kapacitet än vad som gör under tillfällig begränsad grundläggande utbildning. Samtidigt kan ett litet land som Sverige inte bygga en tillräckligt stor krigsorganisation enbart baserad på frivilliga.
Personalförsörjningsundersökningar kommer att vara som katter runt heta åsar med löneproblem
Det är lätt att se risken att försvar kommer att förlita sig för mycket vid uteslutning vid värnplikt, åtminstone om de är billiga, eftersom de inte är helt kompenserade för intäkter förluster. Detta innebär en betydande socioekonomisk börda i den utsträckning som värnplikt har höga ersättningskostnader (ersättningsfördelar). En dansk värningsundersökning erhöll de högsta militära testresultaten, med en fullständig $ 23 000 (före skatt) uppskattad till en förlust av livsinkomster (före skatt) på 23 000 dollar, jämfört med 25%.
En rimlig bedömning är att det är önskvärt att ha fler professionella soldater. Detta kommer särskilt att tillämpas så att personalen kan göra ytterligare ansträngningar utanför den svenska gränsen inom Nato -ramverket.
Låga löner för GSS/K -personal (lägsta grundlön på 25 000 SEK) är hinder för betydande ökningar i sysselsättningen. Situationen kan delvis förklaras av Monopsons situation. Det vill säga att professionella soldatens arbetsgivare (stater) kunde hålla sina löner nere eftersom många fortfarande förblev som starkt föredrar jobb i militären. Detta fungerar emellertid inte i situationer där det finns en stor expansionsbehov.
Personalförsörjningsutredningen är lite som en katt runt en het ås i lönefrågor. Det anses vara något för sociala partners att reglera. Ett tydligare språk skulle ha varit bättre. De centrala frågorna i ett lands försvarsförmåga bör inte delegeras till parterna. Istället bör regeringen gå in och ta ett initiativ för lönesätt som uppfyller fördelarna med svensk säkerhetspolicy.
Läs mer:
Jonathan Leman: Gränserna mot nazismen är suddiga
Anica Strom Mellin: Så vi gick när Europa fick tillräckligt med det israeliska kriget.
