Detta är en åsiktsartikel av Dagens Nyheter. Författaren är ansvarig för de åsikter som uttrycks i artikeln.
I ett svar på vår artikel (DN Debatt 25/3) visade Per-Henrik Zingmark från TLV hur farlig fetma i barndomen (fetma) kan vara, även om den är måttlig och inte har någon effekt på ämnesomsättningen. Majoriteten av dessa barn blir sjuka som unga vuxna. På många områden erbjuds inte dessa barn behandling och TLV vägrar ge rabatterade mediciner till svårt överviktiga barn. Vi hävdar att ingen allvarlig sjukdom som drabbar barn behandlas så dåligt av sjukvårdens beslutsfattare (DN Debatt 23/3).
I sitt svar sa Zinmark att läkemedlets pris ”inte är rimligt proportionellt mot fördelen som behandlingen ger.” Han jämför också olika sjukdomar och säger att TLV anser att ledgångsreumatism och diabetes är sjukdomar med samma svårighetsgrad som barnfetma. Vidare menar han att TLV ”i motsats till vad debattörerna framhåller i tidningen utlovar långsiktiga effekter av behandlingen.”
Det är precis de långsiktiga effekterna vi beskriver. Nästan 1 av 10 måttligt överviktiga barn, som de flesta anser vara friska, kommer att utveckla typ 2-diabetes före 30 års ålder. Många utvecklar också dyslipidemi och högt blodtryck som unga vuxna. Lägg till detta en ökad risk för cancer, ökad förekomst av multipel skleros och autoimmuna sjukdomar och ökad för tidig död. Dessa är långtidseffekter av barnfetma som kan elimineras med effektiv tidig behandling.
Kortsiktiga lokala besparingar är viktigare än långsiktig hälsa
Läkemedel för att behandla sjukdomar vars TLV anses vara allvarlig fetma är ofta dyra. Biologiska läkemedel mot reumatism är dyra och läkemedel mot diabetes är desamma som används mot fetma. Icke-livshotande sjukdomar, som kortväxthet och eksem, behandlas också med mycket dyra och rabatterade läkemedel. Zingmark hävdar att TLV ”representerar en lika och laglig bedömning av varje drog.” Tyvärr kan TLV inte leva upp till detta när det gäller överviktiga barn. Detta beror förmodligen delvis på okunskap. Experter på barnfetma var inte inblandade i att fatta detta beslut.
Men vår grundläggande kritik går djupare än så. Fragmenterad vårdledning, där varje region självständigt bestämmer vilken sjukvård dess medborgare ska avstå från, skapar ojämlikheter som missgynnar fetma. Kortsiktiga samhällsbesparingar är viktigare än långsiktig hälsa.
TLV fattar beslut om sin egen avfallsledning utan att ta hänsyn till de medicinska kostnaderna för bariatrisk kirurgi. Detta är det enda alternativet som finns kvar för personer med svår fetma som inte har råd att betala för medicinen. Det som måste förändras i grunden är den ekonomiska styrningen av sjukvården som helhet.
Läs fler artiklar från DN Debatt.
