Detta är en åsiktsartikel av Dagens Nyheter. Författaren är ansvarig för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Hösten 2025 väckte en amerikansk studie (Brynjolfsson et al., 2025) internationell uppmärksamhet genom att fastställa en tydlig AI-påverkan på nybörjarjobb. Sysselsättningen bland unga amerikaner i jobb utsatta för AI minskade, men sysselsättningen bland yrkesverksamma med längre erfarenhet verkade inte påverkas.
Denna studie sågs som det första beviset på att den snabba utvecklingen av generativ AI har en negativ inverkan på nybörjarjobb när enkla rutinuppgifter kan automatiseras. Sedan dess har vår organisation fått otaliga frågor om hur den svenska arbetsmarknaden är.
Den snabba tekniska utvecklingen bidrar också till strukturella förändringar som kan få negativa konsekvenser för utsatta grupper på arbetsmarknaden.
Den här gången kommer vi att presentera sådana resultat. En färsk studie (Lodefalk, Löthman, Koch, Engberg, 2026) visar att sysselsättningen av unga i åldern 22-25 år i yrken med hög AI-exponering minskade med upp till 5,5 % i början av 2025 efter etableringen av generativ AI jämfört med yrken med låg AI-exponering inom samma arbetsgivare. Samtidigt ökade sysselsättningen bland äldre åldersgrupper, framför allt bland de över 50 år, med en ökning på drygt 1 %.
En ny studie bekräftar de amerikanska resultaten angående Sverige. Artificiell intelligens verkar med andra ord ha en negativ inverkan på ungas sysselsättning, men en positiv eller ingen inverkan på sysselsättningen för äldre. Studien tyder också på att den betydande minskningen av platsannonser som setts i Sverige från 2022 och framåt är förenlig med en ekonomisk avmattning, snarare än på grund av AI.
Men bakom kulisserna sker en omfördelning, med färre unga och fler äldre som arbetar i jobb som är utsatta för AI, även inom samma arbetsgivare. Det är med andra ord ekonomin, inte AI, som minskar den totala efterfrågan på arbetskraft. För närvarande verkar AI främst påverka vem som får jobben, snarare än antalet tillgängliga jobb.
Effekterna på sysselsättningen måste tas på allvar och följas upp ytterligare. Men den stora fördelen med AI är inte att vi kan fortsätta göra det vi gör på samma sätt, utan att vi kan göra det bättre eller göra saker vi inte kunde göra tidigare. Det är skillnaden mellan effektivisering av kostnadsminskning och affärsutveckling som driver innovation. Om du inte kopplar AI till affärsfördelar missar du poängen.
Tidigare tekniska språng har historiskt sett förbättrat produktivitet, innovation och sysselsättning på lång sikt. Vi tror att framsteg inom AI kommer att leda till nya företag, affärsmodeller och arbetssätt. Och medan nya jobb kommer att skapas kommer andra att förändras eller fasas ut. Resultatet är dock inte förutbestämt. Var nya jobb skapas kommer till stor del att bestämmas av hur länder beter sig, särskilt genom investeringar i kapacitet, innovation och tillämpningar.
Sverige har goda förutsättningar att omsätta kraften i AI:s snabba utveckling till en positiv påverkan på arbetsmarknaden och framtida arbetsliv. Den snabba tekniska utvecklingen bidrar dock också till strukturella förändringar, vilket kan få negativa konsekvenser för utsatta grupper på arbetsmarknaden. Unga proffs är precis en sådan grupp.
För att bättre följa hur AI påverkar den svenska arbetsmarknaden har flera arbetsmarknadspartners och det nationella centret för tillämpad AI, AI Sweden, inrättat Arbetsmarknadens AI-råd. Tillsammans ska vi samla kunskap om hur artificiell intelligens kommer att förändra arbetsmarknaden och ta fram förslag som kan bidra till positiv förändring.
Därför måste förmågan att använda AI främjas i hela utbildningssystemet, från grundskolan, gymnasiet, universitetet och vuxenutbildningen.
Utifrån den forskning som presenteras här kan vi se att konkreta och riktade insatser är kritiskt nödvändiga. För att fler ska få möjlighet att ta ett steg framåt i yrkeslivet är det viktigt att utrusta dem med AI. Utöver utvecklade praktikplatser, traineeprogram och mentorskap kommer utbildningsprogram också att behöva spegla arbetslivet som redan är genomsyrat av AI bättre. Därför måste förmågan att utnyttja AI utvecklas i hela utbildningssystemet, från grundskolan till gymnasiet, universitetet och vuxenutbildningen. Insatserna bör också fokuseras specifikt på yrkesområden med störst exponering för AI. Det är här behovet av omställning är som mest akut och där rätt stöd kan göra störst skillnad.
Dessutom måste vi göra det bästa av den svenska partimodellen, som är ett trumfkort i tider av förändring. Detta ger unikt gynnsamma förutsättningar för anpassning, utveckling och livslångt lärande under yrkeslivet. Samma år som Chat GPT lanserades fick Sverige ett helt nytt forskningsbidrag för proffs. Eftersom andra länder överväger hur man bygger system för omställning är Sverige redan i mycket bra form.
Med rätt tillvägagångssätt kan AI vara en kraft som driver både arbetsmarknaden och nästa generations professionella. Men vi måste se till att unga får möjlighet att komma in i arbetslivet, även om deras jobb förändras. Vi måste göra AI till en öppning till arbetsmarknaden, inte en ny tröskel.
Läs fler artiklar från DN Debatt:
Annika Wins, Torbjörn Isaksson, Anna Westlund, Nordea: ”Dystra arbetslöshetssiffror speglar inte verkligheten”
Eric Normark, arbetssökande och student: ”Vi är inte lata eller dumma. Vi är bara arbetslösa.”
