Hur kan det vara möjligt att så många inte genomskådar SD-ledaren Jimmie Åkessons intentioner när har så tydligt säger varje gång att vi pausar tonårsutvisningarna till efter valet? Ändå säger man i såväl radio som tv och tidningar, nu senast Amanda Sokolnicki i DN, att ”regeringen för första gången tvingades stoppa utvisningarna till följd av väljarnas kritik”. Alla säger ”stoppa utvisningarna” när Åkesson och hans anhang säger ”pausat” till efter valet, och tillägger att det blev för mycket att administrera just nu. Javisst, det handlar bara om rädsla att förlora röster. Sedan efter valet, när Åkesson tror sig sitta i regeringen, får vi säkerligen tillbaka både utvisningar och annat som vi knappt vågat drömma om. Se bara hur det gick i USA. Inte berättade Donald Trump före valet om allt tokigt han skulle hitta på när han blev president. Låt oss inte göra samma misstag i Sverige!
John Holmström, Stockholm
En äldre kvinna skänkte pengar till en tiggare. Ann Heberlein, på väg till nagelsalongen, tyckte att kvinnan var patetisk. Hon tyckte kvinnan borde satsa på sig själv i stället. Hon ansåg också att alla tiggare borde stanna i Rumänien och arbeta i stället för att tigga på gator i Sverige. En text författad av Heberlein för några år sedan. Inte ordagrant återgivet, men med samma budskap. Hennes förakt mot en, enligt kristen tro, god handling. Se Jesus i varje människa, säger kyrkoherden i min församling. Hennes djupa okunskap om romers och andra fattigas förhållanden i Rumänien skulle kunna vara skrivet av en outbildad och fördomsfull person i ett fascistanstruket medie. DN:s politiska redaktör Amanda Sokolnicki har i en ledare gett fler exempel på AH:s vindflöjelbeteende. Kan någon människa, tydligen Flammans chefredaktör, lita på Ann Heberlein? Jag har fått invändningen att människor kan ändra uppfattning. Det är obegripligt och inte trovärdigt att en välutbildad, kristen (?), person med etik som specialområde kan förflytta sig från djupt förakt mot samhällets svagaste till försvar av solidaritet med andra. En uppmaning till alla seriösa medier: Sluta spela med i hennes teater!
Kersti Good, Halmstad
När jag i dag läste det senaste kring tvångsutvisningar av ungdomar och SD-lakejen Kristerssons syn på läget blir jag bedrövad och samtidigt fundersam på hur han, lakejen, kan vara så ond och likgiltig. Är det verkligen så att han hatar invandrare och människor från andra länder. Nästan allt han gjort under de senaste fyra åren tyder absolut på det. Jag ser fram emot hans gruvliga nederlag och avgång!
Bengt Andersson, Strängnäs
I en utförlig intervju i DN utvecklar Jimmie Åkesson sina tankar om Sverigedemokraternas politik och sina egna personliga kommentarer och inspirationer. Naturligtvis mycket intressant att gå på djupet när det gäller en så profilerad politiker. Mycket av vad han säger är välbekant. Men det som får mig att studsa till är ordvalen runt hans patriotism. Hans förfäder har byggt landet. Ok, är han etnisk svensk så stämmer det väl. Vi har varit i krig och försvarat vårt land det kan man väl heller inte säga emot. Men: ”Det är ju människor som jag är släkt med som har slagits och dött och ätit bark för att vi ska få ha den här lilla landplätten”. ”Ätit bark”? Varför känner jag igen detta? Till slut dyker det upp: Johan Ludvig Runeberg, finlandssvensk diktare, författare till ”Fänrik Ståls sägner”. Hans dikt om bonden Paavo berättar om en fattig bonde ”bland Saarijärvis moar”. År efter år av missväxt. Paavo kämpar på bäst han kan och ber hustrun att blanda till hälften bark i brödet. Till slut blir temperaturen mer gynnsam och skörden blir lyckad. Hustrun är lättad: nu kan vi leva glada dagar och baka bröd ”av råg allena”. Men vad säger Paavo? Jo, att fortsätta blanda bark i brödet ”ty förfrusen står vår grannes åker”. Paavo ser alltså utanför sin egen lilla teg. Han känner empati med sina drabbade grannar. De behöver hjälp, alltså ska han avstå sina tillfälliga rikedomar för att de ska kunna få den hjälp i nöden som han kan ge. Det är inte så svårt att se hur en nutida Paavo skulle tänka. Alla dessa krigshärjade länder i världen: de är mina grannar med förfrusna åkrar och de behöver min hjälp. Jag kan fortsätta med mitt barkblandade bröd. Tänk om Jimmie Åkesson kunde lära något av Paavo?
Ann Pettersson, Stockholm
SD-ledaren Jimmie Åkesson påstår att hans anfäder åt bark för att kunna ”få ha den här lilla landplätten” i Blekinge, ett landskap som annars brukar kallas för Sveriges trädgård. Knappast! Under historiens lopp har Blekinges markägare och odlare levt gott och tjänat multum på att utnyttja fattiga säsongsarbetare från övriga Europa, Baltikum och Polen. Motsvarande gäller även för Skånes markägare och odlare.
Roland Ingemarsson, Hellvi
Jimmie Åkesson (SD) tycker att ”även våra förfäder har rätt till en röst i dag” – som ett argument för nollinvandring. Jag är född på en ö i Bohuslän och har levt här 95 procent av mitt liv. Mina förfäder har också slitit och släpat, men ändå känner jag mig mer som en världsmedborgare än något annat. Så olika man kan tänka! Däremot är Åkesson inte lika mån om vad framtida generationer kommer att tycka, när de så småningom ser på oss i backspegeln. Det är så mycket viktigare att just vi kan fortsätta mata atmosfären med nästan tre kilo koldioxid för varje förbrukad liter diesel. Utsläppskurvor, och jag antar att han då till exempel menar Keelingkurvan, är inte så viktiga. Men om inte den snarast börjar vika kraftigt nedåt kommer våra barnbarns barnbarn om drygt hundra år sannolikt att behöva leva i en värld med 4–5 grader högre global medeltemperatur. Förstås uthärdligt på våra breddgrader, men knappast i det breda bältet mellan vändkretsarna. Och visst borde vi väl försöka skapa drägliga levnadsvillkor för ytterligare generationer, framemot år 2200, 2300 och så vidare?
Lars-Erik Eriksson, Henån
Alla som gjort värnplikt och/eller deltagit i någon av Sveriges insatser i krigsdrabbade delar av världen har stött på dem. Personer som ser på kriget och striden med en förhärligande och glorifierande blick. De kan liksom inte få nog av explosionerna, kulregnen, blodet och möjligheten att få visa sitt mod och sin handlingskraft. Hos alla sunda människor väcker de ett instinktivt obehag. Under värnplikten var de tröttsamma men det räckte oftast med att undvika dem. Under utlandstjänst kunde de helt obekymrat försätta dig i onödig livsfara. Jag tror fler än jag känner igen dem i Pete Hegseth när han tar till brösttoner i sina motbjudande utläggningar om Irankriget. Den stirrande blicken, de spända käkarna och bicepsen och de svulstiga klyschorna. Stridspitten personifierad – med världens starkaste militärmakt.
Lars Wengrud, Bromma
När jag hör ordet fängelse tänker jag på trånga celler fyllda av tatuerade människor som är grova brottslingar. Nu ska regeringen sätta 13-åringar i fängelse och jag har sett hur de ska få egna rum, gå i skola och förmodligen ha duktig pedagogisk personal till hands. Då tänker jag att kanske är det rätt väg, när föräldrar och samhälle inte lyckats hålla dessa barn borta från kriminella nätverk så kan man kanske få ordning på detta om man skapar bra rutiner, lärarledda lektioner och vettig fritidssysselsättning i fängelset. Med rätt vägledning kan vi få dessa ungdomar att välja den bättre vägen. Vi har misslyckats med allt annat och detta är värt ett försök.
Lars Johansson, Bandhagen
Debatten huruvida vi ska ha barn i fängelse eller inte står högt på agendan. Här gäller det verkligen att tänka till. I England sätter man barn i fängelse om de mördar någon. Det har man gjort i många år. Jag vet inte om de rehabiliteras till att bli bättre människor som vuxna. Frågan i Sverige gäller: Vad gör vi med barn som begår grova brott? Svår fråga. Därför undrar jag, vad får små unga människor att begå grova brott? De förstår nog inte vad de gör. Att skjuta någon som blir svårt skadad eller dör, det finns inte i deras värld. Det är sådant man ser på film eller i dataspel. Det är inte verkligt. Det är på låtsas! Att få unga att förstå verkligheten är svårt. Det måste ske en kraftsamling mellan föräldrar och skolan på ett tidigt stadium. Vad är verklighet och vad är fantasi. Lämna inte barn ensamma framför ett dataspel eller film! Var med dem om det ska spelas dataspel! Förklara vad som händer i film. De barn som trots detta blir lurade att begå hiskeliga brott, de behöver vård, inte fängelse! De behöver vuxna som på ett för barn begripligt språk lär dem vad som är verklighet och vad som är fantasi!
Camilla Brolin, Solna
Tidöpartierna motiverar sin omläggning av kriminalpolitiken med att: ”Om vi gör som vi alltid har gjort, kommer det gå som det alltid har gått.” Ok, så varför försöker de sig ändå på en sänkning av straffmyndighetsåldern som redan har misslyckats i Danmark? Varför fortsätter Tidöpartierna då med den nedmontering av välfärdsstaten som, med juristen Silas Alikis ord ”föder sin egen fortsatta undergång”? Om politikerna ändå förväntar sig ett annat resultat måste frågan ställas hur det kommer sig att de, enligt Erik Svensson, docent i straffrätt, är så ”fullkomligt resistenta” för experternas synpunkter. Handlar det om ideologi? Människosyn? Ekonomiska prioriteringar?
Niclas Kuoppa, Stockholm
”Sydafrika sätter in soldater mot gängvåldet.” I vissa länder nöjer man sig inte med retorik.
Erik Kjellén, Södertälje
I Upplands-Bro kommun vill de styrande skolpolitikerna att kommuninvånarnas skattepengar ska gå till utländska riskkapitalister och svenska friskoleägare. De har som mål att 40 procent av eleverna ska gå i friskolor. Jag trodde att kommunens styrande allianspolitiker, som tillhör M, KD, C och L, i första hand skulle bry sig om de egna kommunala skolorna. Inte friskolekoncernerna Internationella engelska skolan, Raoul Wallenbergskolan och Jensen. De ordnar till och med så att aktiebolaget Jensen slipper betala vite på 8,5 miljoner kronor.
Iwan Langermo
Tack, riksdagen och staten, för tandvårdsreformen för 67-plussare! Jag har så lätt att observera och uttala mig om det jag tycker är orättvisor i samhället och vill därför passa på att tacka riksdagen och staten för den mycket generösa tandvårdsreform för oss som är fyllda 67 och som ofta lever på en låg pension och utan sparat kapital till vansinnigt dyr tandvård. Ja, ibland är man på rätt sida om orättvisan, kan bara tacka med ett stort, nytt leende.
Carlo Bosco
”Så dumt att klockorna stannar.” Så skriver Miljöpartiets språkrör Amanda Lind och Daniel Helldén om SD:s förslag om sänkta drivmedelspriser. Samtidigt med Jimmie Åkessons utspel luftar andra stora tänkare – däribland DN:s ledarskribenter – behovet av svenska kärnvapen. Dra dessa idéer till sin spets och klockorna stannar både. Bildligt och bokstavligt. Jorden runt.
Börje Ståhl, Stockholm
Platon beskrev för mer än 2 000 år sedan i sin grottliknelse hur människor som är kedjade i en grotta ser varelser röra sig på grottväggen, men inte förstår att vad de ser är bara skuggor från det riktiga livet som finns i ljuset som kommer från en källa över en mur bakom dem. Historien upprepar sig i dag, där vi sitter vid våra dumburkar och dagligen matas med politikers kortsiktiga prat om mer tillväxt som räddningen för vår framtid trots att man vid det här laget borde inse att det är just det tänket som fört oss hit! Borde man inte 2 000 år efter Platon lärt sig att man måste titta bakom muren och inse att det är just jakten på mer tillväxt och mer energi som fört oss till den katastrofala situation vi nu befinner oss i med klimatkris och sinande naturresurser på en ändlig planet? Är vi och våra politiker inte förmer än dessa fångar som inte förmår söka sig mot ljuset och den upplysning som finns där, eller ska vi bara vänta och spela monopol så länge tåget tuffar på mot en oundviklig kollaps?
Ronald Hedblad, Visby
Dawit Isaak har ingen flygbiljett hem till Göteborg. Är det en helt orimlig tanke att Sveriges försvarsmakt helt enkelt åker ner till Eritrea och hämtar hem honom? Skulle någon i omvärlden protestera? Sannolikt tvärtom.
Magnus Backlund, Stockholm
Regeringen vädjar till oss och finansminister Elisabeth Svantesson (M) uppmanar oss i torsdagens DN att ”våga”. Visst, vi har och har haft ett svårt omvärldsläge en tid, men när vi har en regering – och med dess främsta företrädare – som vi inte känner någon tillit till så kommer vi inte att våga öppna våra plånböcker. Det finns ett direkt samband. Dessvärre har vi en opposition som inte heller visar framfötterna, utan vinglar hit och dit. Hoppet står till valdagen där vi medborgare först måste visa vilket Sverige vi tror på – och vill ha. Därefter vill vi se en regeringsbildning som ger oss framtidstron tillbaka så att vi vågar öppna våra plånböcker igen.
Jan Emmerberg
Jag tittade i går på Champions Leauge-matchen mellan Bodø/Glimt och Sporting Lissabon, och nu förstår jag varför det norska fotbollslandslaget är så framgångsrikt (i motsats till det svenska). Bodøs lag bestod huvudsakligen av norrmän, förutom en rysk målvakt och ett par danskar. De spelade en offensiv positiv fotboll och detta verkar ha utvecklat den norska fotbollen på ett mycket positivt sätt. Jämför detta med till exempel Hammarby och AIK under de senaste åren som till stor del bestått av billiga importer. Detta har verkligen inte utvecklat den svenska fotbollen. Vara sig landslaget eller de svenska lagen är ju särskilt framgångsrika i internationella sammanhang. Dessutom var matchen i går helt utan långa avbrott på grund av fyrverkerier, bangers och bengaliska eldar, endast ett par korta avbrott på grund av VAR (bara bra). Stämningen var på topp ändå. Kanske något för svenska fans att ta efter.
Lennart Wahlgren, Sundbyberg
Vill du också skicka in texter (helst under 1 000 tecken inklusive blanksteg) och bilder eller teckningar till vinjetten ”Noterat av DN:s läsare”? Mejla i så fall [email protected]! Ett mindre urval av publiceras på insändarsidan i tidningen tisdag–fredag och ett större urval på dn.se/insandare helgfri måndag–fredag. Mer om hur man skriver insändare i DN kan du läsa här.
