Detta är ett inlägg för Dagens Nyheter. Författaren är ansvarig för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Alla nordiska länder – Sverige, Finland, Norge, Danmark och Island – är nu medlemmar i Nato, en kärnvapenbaserad försvarsallians. Debatten om kärnvapen har den senaste tiden intensifierats i Sverige. Det finns därför goda skäl att befara att kärnvapen kommer att installeras här och att Skandinavien blir ett potentiellt attackmål.
Tyvärr finns det inget i DCA-avtalet som diskuteras som säger i klartext att USA inte ska installera kärnvapen i Sverige, medan avtalen med Danmark, Finland och Norge, som jag har förklarat i tidigare inlagor, inte gör det. Alla nordiska länder har för närvarande några militärbaser som USA har tillstånd att använda enligt amerikansk lag. I Sverige gäller 17 baser.
USA har redan omkring 100 till 150 taktiska kärnvapen på militärbaser i sex NATO-medlemsstater: Belgien, Tyskland, Italien, Nederländerna och Turkiet, och sedan förra året har det återigen i Storbritannien. I händelse av krig måste användningen av dessa bomber tas över av värdlandspiloter som utbildats för uppdraget i Natoövningar.
I höstas deltog Sverige för första gången i Natos årliga kärnvapenövning, Steadfast Noon. Det är första gången ett Lockheed Martin F-35A smygstridsflygplan deltar i en övning.
USA genomför för närvarande en omfattande modernisering av sina kärnvapenarsenaler i Nato-länder, inklusive att byta ut äldre B61-bomber med moderniserade B61-12-bomber som är mer exakta och mer på målet. Denna modell är längre än tidigare, vilket tvingar Nato-länderna att köpa nya, dyra amerikanska flygplan, främst F-35A.
Dessutom har USA börjat utveckla ytterligare en ny variant, B61-13, designad för att attackera härdade mål som underjordiska ledningscentraler. Antalet taktiska kärnvapen som används av USA i Europa har ökat för första gången på 17 år. I somras levererade USA ett nytt kärnvapen, B61-12, till Storbritanniens Lakenheath-bas. Denna bas drivs av United States Air Force.
Omplaceringen av B61-bombplan i Storbritannien markerar den första utbyggnaden av Natos kärnkraftsbaser sedan slutet av det kalla kriget. Amerikanska kärnvapen hade funnits vid Lakenheath sedan 1954, men togs bort därifrån 2008 efter omfattande offentliga protester organiserade av Kampanjen för kärnvapennedrustning och lokala grupper.
Den hade tidigare kapacitet att lagra upp till 110 B61-bomber, även om det exakta antalet inte har offentliggjorts. Där pågår för närvarande byggnation, särskilt tillbyggnad av lagerlokaler. Allt detta skulle vara oförenligt med det nuvarande fördraget om icke-spridning av kärnvapen, som trädde i kraft 1970.
Storbritanniens premiärminister Keir Starmer tillkännagav köpet av 12 USA-tillverkade F-35A stridsflygplan som ska levereras till Markhambabasen som en del av Natos gemensamma kärnvapenavskräckningsstrategi, en månad innan USA omplacerar B61-bombplan till Lakenheath. Beslutet att köpa togs utan att det brittiska parlamentet informerades. När det gäller Storbritannien är det viktigt att notera att dessa B61-bomber är amerikanska vapen och inte är en del av Storbritanniens eget kärnvapenavskräckande medel, som består av cirka 225 Trident-ubåtsstridsspetsar.
Medan denna bombmodernisering ägde rum löpte New START-avtalet mellan USA och Ryssland ut den 5 februari, vilket innebar att dammluckorna öppnades för en eskalerande kärnvapenkapplöpning. Det är viktigare än någonsin att Sverige står upp mot kärnvapen och för nedrustning.
Nu är det dags att skriva tydligt: ”Vi kommer inte att tolerera kärnvapen i Norden.”
Mer information om avsändaren: Vem är avsändaren och hur skriver man ett svar?
Övrigt inlämnat av: dn.se/insandare
