Det här är ett inlägg för Dagens Nyheter. Författaren är ansvarig för de åsikter som uttrycks i artikeln.
På onsdagen tvingades ännu en ung man lämna Sverige efter att hans ansökan om förlängning av uppehållstillståndet avslagits.
Den här gången pratar jag om någon som har bott i Sverige i 6 och ett halvt år. Han studerar just nu till civilingenjör och betalar en studieavgift på 70 000 kronor per termin.
Han har inte begått några brott, pratar flytande svenska och har tidigare haft uppehållstillstånd. Trots att mamman har uppehållstillstånd får hon ändå inte stanna. Han heter Magnus och har precis fyllt 21 år.
Magnus växte upp med sin mamma i Ulaanbaatar, Mongoliets huvudstad. Han kom till Köpenhamn när han var 12 år när hans mamma började ta en magisterexamen vid Köpenhamns universitet. Han studerade danska i skolan i Danmark och spelade volleyboll på fritiden.
Efter ungefär ett år i Köpenhamn träffade hans mamma en svensk man, de bildade familj, och de bosatte sig i Sverige när Magnus var 14 år.
En tid efter att jag flyttade till Sverige ändrades den svenska lagen om uppehållstillstånd. Familjen förstod den allmänna påverkan, men inte det brutala resultatet som skulle hända Magnus.
Magnus studerade i sin nya hemstad. Efter att ha studerat naturvetenskap på gymnasiet skrev jag in mig på institutionen för teknisk fysik på institutionen för samhällsbyggnad.
De svenska immigrationsmyndigheterna har meddelat att de inte kommer att ge honom fortsatt uppehållstillstånd i samband med att han genomför Stockholm Marathon i sommar. För att möjliggöra ovan nämnda utbildningsforskning och för att Migrationsdomstolen ska kunna ta hänsyn till detta i sina avgöranden betalade vi en terminsavgift på 70 000 kr per termin under överklagandets pågående.
Migrationsdomstolen har nu beslutat att inte bevilja uppehållstillstånd och immigrationsdomstolen valde att inte ta upp ärendet i veckan. Även överklaganden om uppehållstillstånd för högre utbildning avslås, även om terminsavgifterna är betalda.
Så efter åtta och ett halvt år i Skandinavien, varav sex och ett halvt i Sverige, tvingades han lämna vid 12 års ålder och återvända till ett land där varken hans mamma eller hans biologiska pappa bodde.
För familjer som överväger att invandra till Sverige är förutsägbara regler viktiga för barn, särskilt för familjer där det finns många alternativa länder som de kan invandra till, till exempel som forskare eller kvalificerade yrkesverksamma. Denna förutsägbarhet minskar om reglerna ändras på ett sådant sätt att de faktiskt har en negativ retroaktiv verkan. Och när den väl kollapsar är det svårt att återställa den.
Jag är ledsen över att så många unga liv krossas medan medlemmar i folkomröstningen låter den här situationen fortsätta, oavsett vilket parti som skapat denna situation. Det är inte en fråga om Sverige ska ha en strikt invandringspolitik. Det är ett sådant Sverige vi vill ha för människorna som bor här.
Mer information om avsändaren: Vem är avsändaren och hur skriver man ett svar?
Övrigt inlämnat av: dn.se/insandare
