För att stärka livsmedelsbranschens långsiktiga engagemang för goda matvanor har vi fyra branschorganisationer – Kött- och Fläskföretag, Libsmedelsveretagen, Sveriges Bagard & Konditler och Sveriges Vrygelje – som tillsammans med sina medlemsföretag tar ledningen för nya initiativ för att minska salt- och sockerhalten och på energimärkning på förstasidan. Detta initiativ gäller följande livsmedelsgrupper: sötade smaksatta mejeriprodukter, bröd, glass, kaffebröd, kex och kakor.
Det nya åtagandet sträcker sig till 2030 och i skrivande stund har 14 livsmedelsproducenter skrivit på ett eller flera av åtagandena. Intressebolagen representerar tillsammans 15 % av den svenska livsmedelsindustrin, så detta initiativ kommer säkerligen att få ett tydligt genomslag. Senare i vår planerar vi att tillkännage ytterligare initiativ, särskilt inom områden som charkuterier, processade livsmedel och läsk, vilket ger fler företag möjlighet att ansluta sig.
Deltagande i dessa branschgemensamma initiativ är frivilligt för företag. Vi tror att det är en förutsättning för framgång. Till skillnad från tvingande åtgärder och lagar är frivilliga åtgärder ett effektivt sätt att hantera och stärka ett företags eget långvariga engagemang i folkhälsofrågor. Och bevisen är tydliga.
Den svenska läsktillverkaren har redan 2019 satt som mål att minska mängden socker i läsk med 15 procent under fem år. Som ett resultat har socker i läsk i Sverige minskat med totalt 28 % och sockerfri läsk står nu för 60 % av försäljningen.
Livsmedelsindustrins långsiktiga ansträngningar för att minska salthalten i livsmedel ger också positiva resultat. Sedan 2015 har salthalten i kommersiella livsmedel minskat med 25 % i chark och med cirka 20 % i spannmålsprodukter som bröd. Allt detta åstadkoms frivilligt.
Självmotiverade insatser har visat sig vara ett effektivt och snabbt sätt att nå resultat. Ändå finns det ofta krav på ytterligare förbud, regleringar och punktskatter. Erfarenheten har visat att dessa är ineffektiva och i vissa fall kontraproduktiva. Vissa kanske tror att folkhälsoarbetet går för långsamt och kräver drastiska åtgärder. Men det är inte rätt sätt.
Om vi till exempel minskar salt- och sockerhalten för snabbt är risken stor att konsumenterna i slutändan väljer mindre hälsosamma produkter från företag som inte är ansvariga. Denna ansträngning måste åstadkomma förändring utan att äventyra ett företags konkurrenskraft. Företagens viktigaste bidrag till folkhälsan är att tillhandahålla ett brett utbud av hälsosamma produkter. Men det är bara möjligt om försäljningen och vinsten är bra.
Vårt budskap till politikerna är: Lägg inte upp fler hinder i form av förbud och regleringar. Inför inte nya skatter som bara gör maten dyrare. Sluta med symbolpolitik. Börja istället med det som fungerar och stödja frivilliga, beprövade, effektiva insatser. Här är fem saker som kan påskynda och stärka livsmedelsindustrins folkhälsoarbete.
1. Förutsägbar policyutveckling som leder till långsiktig hållbarhet och stabilitet
2. Löpande dialog med företag och branschorganisationer
3. Ökade investeringar i FoU (t.ex. problemlösningscenter och FoU-tester för företag)
4. Ökad satsning på offentlig information om sambandet mellan mat och hälsa
5. Ökade resurser för forskning och evidensbas, såsom nationella kostundersökningar.
Folkhälsa och bättre kost är viktiga frågor. De förtjänar mer än tom symbolik. Svenska livsmedelsproducenter gör många bidrag till folkhälsan och uppnår påtagliga förbättringar. Med rätt förutsättningar och stöd från politik och myndigheter kan de göra mycket mer.
Elisabet Rytter, Research Nutrition Manager, Livsmedelsföretagen
Magnus Därth, vd för ett kött- och fläskföretag
Martin Lundell, VD för ett svenskt bageri- och konfektyrföretag
Anna Karin Fondberg, vd för Sveriges Bryggerier
