Samma vecka som LO meddelade att man vill förhandla om arbetstidsförkortning med Svenskt Näringsliv publicerades en ny svensk studie om arbetstidsförkortning.
– Vi trampade på ett myrbo där, och det menade vi inte, säger studieledaren Lena Ridd Folkman.
Artikelsammanfattning
En studie från Karlstads universitet undersökte effekten av kortare arbetstid i 11 olika företag under en sexmånadersperiod. Resultaten visade att deltagarna hade mindre stress och ångest, ökad kreativitet och förbättrad hälsa samt minskad korttidssjukskrivning och ökad arbetstillfredsställelse.
Denna sammanfattning skapades med hjälp av AI och kvalitet garanterad av vår redaktion. Läs vår AI-policy.
läs mer
Att LO samtidigt som de svenska studieresultaten publicerades meddelade sin avsikt att förhandla om arbetstidsförkortning med Näringslivet är helt enkelt en slump, framhåller Lena Ryd Folkman, lektor i yrkesvetenskap vid Karlstads universitet.
– Vi har inget samarbete med LO, säger hon.
Studien var ett samarbete mellan Karlstads universitet, Boston University, 4 Day Week Global, The Rework och PaceLab.
4 dagar i veckan
Organisationen 4 Day Week Global grundades av nyzeeländarna Andrew Burns och Charlotte Lockhart efter att de experimenterat med att minska arbetstiden på ett managementbolag.
De utvecklade principen att minska heltidstjänsterna med 20 % och bibehålla samma produktivitet till full lön.
Sedan dess har cirka 400 företag i många länder, inklusive USA, Spanien, Island och Brasilien, implementerat fyra dagars testveckor.
Resultaten införlivades i en metastudie av forskare vid Boston University och University of Cambridge.
De svenska rönen kommer också att ingå i en global studie som genomförs av 4 Day Week Global i samarbete med University of Cambridge och Boston College.
läs mer
Den svenska studien om förkortad arbetstid genomfördes under ett halvår i 11 olika företag inom både privat och offentlig sektor.
Resultaten visade att kortare arbetstid minskade deltagarnas stress och oro, ökade kreativiteten och förbättrade hälsan på arbetsnivå. (Se faktaruta nedan).
– Intressant är också att arbetsprestationer, arbetsglädje, och innovation har ökat, och korttidssjukfrånvaron har minskat, säger Lena Rid Folkman.
”Morötter för anställda”
De invändningar som forskarna har hört är varför det inte går att effektivisera och förbättra verksamheten utan att införa kortare arbetstid.
Lena Ridd Folkmans svar är att effektivitetsvinster oftast leder till bättre resultat för arbetsgivare.
– Men här fick arbetarna också en del av förändringarna gjorda. Jag tror att det är nyckeln, är att för de anställda finns både motorn och moroten, säger Lena Rid Folkman.
Lena Rid Folkman, lektor i arbetsvetenskap, Karlstads ekonomiska universitet.
”Det var ingen extra kostnad.”
Deltagande företag står själva för kostnaden för att minska arbetstiden.
Det fanns dock inga företag vars ekonomiska resultat försämrades jämfört med samma period förra året.
– Detta kom inte till någon extra kostnad, eftersom privata företags försäljning/vinst var densamma eller högre, och offentliga arbetens budgetar var balanserade. Lena Rid Folkman understryker att det inte blev någon minskning av ”intäkterna” eftersom leveranserna var desamma.
Fanns det några negativa effekter av arbetstidsförkortningen?
– Ja, till exempel, vissa hade svårt att stanna hemma och var inte positiva till att spendera mer tid hemma. Om du bor ensam och inte har många fritidsintressen kanske du inte vill ha mer fritid. Då blir man uttråkad när andra på jobbet vill göra sitt jobb och åka hem. Andra tyckte däremot att det var lite för stressigt att behöva jobba i all hast, säger Lena Ridd Folkman.
10 av 11 företag har valt att fortsätta efter provperiodens slut, varav några har infört permanent korttidsarbete.
Under våren söker forskare nya företag för att fortsätta sin forskning om effekterna av kortare arbetstid. Det enda kravet för att delta är att vara ett företag med sex eller fler anställda.
Huvudundersökningsresultat gällande förkortad arbetstid
hälsa och välfärd
Stressen minskade med 19 % (från 3,2 till 2,6 på en 5-gradig skala).
De sov 24 minuter mer varje natt (från 6,6 timmar till 7,0 timmar), deras sömnkvalitet förbättrades och deras sömnsvårigheter nästan halverades.
Andelen som aldrig upplevt ångest ökade från 46,5 procent till 64,6 procent.
Både mental hälsa (3,1 → 3,7) och fysisk hälsa (3,1 → 3,5) förbättrades avsevärt.
produktivitet och arbetsförmåga
Upplevd produktivitet ökade med 13 procent (från 7,1 till 8,0 på en 10-gradig skala) och arbetsprestationer ökade med 10 procent (från 7,1 till 7,8).
Arbetstiden minskade med 20 %, men arbetsintensiteten förblev densamma och det skedde ingen ökning i tempo. Arbetstillfredsställelsen ökade med 8 % (från 3,9 till 4,2).
Alla fem mått på kreativitet och innovation visade betydande förbättringar.
Livskvalitet och balans mellan arbete och privatliv
Tillfredsställelsen med dagens liv ökade med 25 % (från 6,3 till 7,9) och den totala lyckan ökade från 6,3 till 7,9.
Nöjdheten med tid för fritidsaktiviteter ökade med 44 procent (från 5,5 till 7,9) och energin med familj och vänner ökade med 22 procent (från 3,2 till 3,9).
Förmågan att kombinera arbete med socialt och privatliv ökade från 3,9 till 4,8.
(Fotnot: Resultaten visar uppskattningar av deltagare före och efter studien.)
Källa: Karlstads universitet
läs mer
