Detta är en åsiktsartikel av Dagens Nyheter. Författaren är ansvarig för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Skolorna har ett kompenserande uppdrag att utjämna skillnaderna mellan elevers olika bakgrund. Det är tydligt att detta uppdrag att hantera skolbarns läsning inte har varit framgångsrikt, även om flera initiativ har tagits för jämförbara skolor. De senaste resultaten från Pisa visar att läsförståelsen bland svenska elever minskar, samtidigt som skillnaderna mellan elevgrupperna ökar. Sammantaget är detta oroande, både för svensk skola, demokrati och enskilda elever.
Läsning är ett av de mest kraftfulla verktygen för att minska prestationsklyftor bland elever. Lässpecialisternas råd anser därför att det är dags att införliva daglig läsning i läroplanen för svenska och svenska som andraspråk.
Vi ser just nu en nedgång i läsförståelsen bland svenska barn. Allt färre läser konsekventa texter varje dag i skolan. Detta visades i en longitudinell studie (Vinterek et al., 2020) som mätte daglig läsning 2007 och 2017. Studien fann att andelen elever som läste minst en sida skönlitteratur under en vanlig skoldag ökade markant från 44 procent till 81 procent i sjätte klass, och från 62 procent till 87 procent i nin.
Enligt barns enkäter och intervjusvar (Tegmark et al., 2022) är det som motiverar eleverna att läsa mer under lektionen när lärare ber dem att läsa under lektionen och tid avsätts för det. Skolor med dagliga lässcheman ger eleverna möjlighet att utveckla djupa läsfärdigheter, kreativitet och uthållighet, vilket är särskilt viktigt i en digital värld med högt tempo. Detta ökar varje individs chanser att lyckas i skolan och bidrar till förbättrade livschanser.
I Skolverkets analys (september 2025) av hur likvärdigheten i grundskolan har utvecklats mellan 1998 och 2024 är slutsatsen tydlig. Betydande skillnader i skolprestationer är fortfarande stora. Vissa av våra skolor har stora skillnader i prestationer mellan skolor och mellan elevgrupper.
Om skolor menar allvar med att skapa bättre villkor för alla barn, oavsett deras socioekonomiska bakgrund, måste de ta ansvar för att lägga den grunden.
Dessutom visar analysen att barn födda i Sverige och med svensk bakgrund presterar betydligt sämre. Samtidigt har utrikesfödda elever och svenskfödda elever med utländsk bakgrund fortsatt att ha lägst förmågaspoäng.
Om skolor menar allvar med att skapa bättre förutsättningar för alla barn, oavsett socioekonomisk bakgrund, måste de ta ansvar för att bygga en solid läsgrund. Rektorer och lärare över hela utbildningssystemet behöver därför konkret stöd för att prioritera läsning som sitt dagliga kärninnehåll. Om inte eleverna får ofta tid att läsa litteratur kommer inte önskade förändringar att ske.
Expertrådet för läsning välkomnar litteraturens och läsningens tänkta roll som en central del av jämlikhet och inkludering i den ämnesspecifika undervisningen i svenska (oktober 2025), utarbetad på uppdrag av Utbildningsstyrelsen. Men det räcker inte.
Eleverna behöver tid varje dag för att både läsa självständigt och tänka på texten tillsammans medan de läser högt eller pratar.
Forskning visar att det finns ett starkt samband mellan mängd läsning, motivation att läsa och förbättrad läsförståelse (National Reading Panel, 2000). Därför måste daglig läsning förtydligas som begrepp och införlivas i den kommande läroplanen för svenska och svenska som andraspråk. Eleverna behöver tid varje dag för att både läsa självständigt och tänka på texten tillsammans när de läser den högt eller talar.
Läskunnighet är inte bara en skolfråga. Det är också en fråga om demokrati. Människors livschanser minskar när de inte kan läsa, förstå och tänka kritiskt. Därför bör läsning och litteratur ha en särskild plats i ett demokratiskt samhälle. Skolorna spelar en viktig roll i denna situation. För att säkerställa demokratin och möjligheten för allas röst att höras måste skolor ges möjlighet att skapa livslånga läsare.
Skolverket och regeringen har nu en unik möjlighet att få till en verklig förändring som säkerställer att alla elever har lika möjligheter att lära sig läsa och fortsätta läsa. Genom daglig läsning utvecklar barn språkavkodning, förståelse och kritiskt tänkande. Elevernas läsförståelse ska stärkas. Det är också ett bra tillfälle att utveckla läsvanan och njuta av att läsa.
Utbildningsminister Simona Mohamson (till vänster): Det behövs nu ett starkt, långsiktigt engagemang för att alla elever ska ha rätt till en likvärdig utbildning. Läsning är en kritisk färdighet i hela skolsystemet och måste prioriteras varje dag från förskola till grundskola och gymnasieskola. Daglig läsning ingår i kursplanen.
Läs fler artiklar från DN Debatt:
Ekonomisk utbildningstjänsteman: ”Vi har inget annat val än att utbilda ekonomistudenter som inte kan räknas.”
Sociologerna Andreas Ljungström och Karina Mood: ”Tanken med obligatorisk språkundervisning bygger på ett missförstånd”
