Detta är en bluff. Författarna ansvarar för de åsikter som uttrycks i texten.
Förra veckan dök en politisk paroll upp, men dess formulering nådde nivån av rent namn och nyheter. ”När socialdemokrater lämnar socialdemokrater, lämnar socialdemokrater socialdemokrater.”
Det handlar om att internt motstånd mot att S kommer närmare SD på invandringspolitiken, vilket låter som en riktig partiomställning. Men samtidigt är det vid det här laget en ganska väletablerad tradition, kanske lika svensk som den en gång så stabila massrörelsen Sverige.
På senare tid gjorde Liberalerna samma sak, inte många år efter att de bytte namn från Folkpartiet (ett onödigt pretentiöst namn på ett parti med en så liten del av befolkningen). Men det var en annan tid, då de flesta politiska partier påstod sig vara någon slags liberal.
Även det liberala partiet går nu bort från liberalismen, och partiet är mindre än någonsin. Vart de ska ta vägen är fortfarande oklart, med några kommentatorer som menar att de kanske borde satsa helt på liberalism. Men det blir nog några fler vändningar.
Moderaterna tog en annan vändning. När de bytte namn från högern 1969 lämnade de inte sina högerextrema positioner i politiken, utan antog bara ett namn som antydde kompromisser.
Men decennier senare har de politiska ståndpunkterna hunnit förändras och med tanke på att olika partier har positionerat sig längre till höger, och att både C och KD har försökt sig på positioner längre till höger än M, kan beteckningen ”centrist” faktiskt vara mer passande nu än under dess nyare tid.
Även om försöket att ta över centrum under etiketten ’New Labour’ har raderats ur partiets historia.
Och Centern, som namnet antyder, är redan tillbaka till centrum, valt av partiet för att undvika de alltför uppenbara bondeförbunden.
Samtidigt är Kristdemokratiska partiet fast i en het debatt om förhållandet mellan kärlek till nästa och tolerans mot främlingar. Förändringen av partipositioner har varit så stor att gamla partiledare tagit avstånd och stödjer teorin att det är så partipolitiken fungerar i Sverige idag.
Miljöpartiets stöd för ursprungsfrågan ses som ett undantag från regeln och står helt i strid med att svenska medborgare brukar ange att miljön är en av deras viktigaste prioriteringar innan de röstar på ett helt annat parti.
Läs till exempel mer av Nisses berättelse om väldigt långa ord som hela tiden förändras.
