Ge sommarpresenter till barnfamiljer med din vårbudget
Spara intehålla
expandera till vänster
helskärm
Har Jimmy Okayson blivit mjuk nu?
7:15
Sverige har väntat länge på ekonomisk förbättring. Det är för långt. Tanken var att det skulle bli verklighet redan förra året. Med 2026 bara några dagar kvar har finansminister Elisabeth Svantesson (M) tvingats meddela ytterligare en nedrevidering av tillväxtprognoserna. Den här gången är det 0,2 % av BNP.
Regeringen har alltid skyllt på Trump. Först om hans tullar, och nu om effekterna av kriget mellan USA och Israel på Iran.
Hotet om tullar är inte väl förklarat. Visst finns det osäkerheter, men svensk industri är fortsatt stark. Detta lyckades till och med delvis rädda siffrorna från katastrof. Det återstår att se vad de ekonomiska konsekvenserna av ett krig med Iran kommer att bli. Men en faktor som har bestått tidens tand är att hushållen behåller sina plånböcker.
Sverige är det enda landet i norra Europa
På grund av lågkonjunkturen har regeringen inte kunnat få igång hjulen. Det finns för få incitament och de som har genomförts fungerar inte. Höginkomsttagare och ISK-investerare hamstrar skattesänkningarna istället för att spendera dem. Samtidigt har inga ekonomiska åtgärder vidtagits. Sverige är till exempel det enda nordiska landet som inte tog ut barnbidrag under kostnadskrisen.
Regeringen presenterar sin vårbudget om en månad och finansministern har nu lämnat dörren öppen för möjligheten att den kan innehålla stimulansåtgärder. Låt oss ta en chans. Gör rätt för en gångs skull. Satsa på en sommarbidragshöjning.
stor risk
Inför valrörelsen lade regeringen många av sina ekonomiska och politiska ägg i samma korg och sänkte mervärdesskatten på mat. Den träder i kraft den 1 april.
Men det är för sent. Det är lägligt för regeringen att använda reformer nu som valtaktik, men om Sveriges mål var att accelerera borde reformer ha behövts tidigare.
Dessutom är detta farligt eftersom Svantesson inte tar upp de konkurrensfrågor på livsmedelsmarknaden som har gjort Sverige svårt tidigare. Om inflationen stiger ytterligare till följd av Irankriget finns risken att livsmedelsjättar tar tillfället i akt igen. Om priserna går upp i takt med nedskärningarna blir det svårt att räkna ut var miljarderna dollar tog vägen.
Livsmedelspriserna kommer att falla, men en del av investeringarna kan försvinna som vinster för handlare. Och pressade hushåll berövas återigen köpkraften.
kan vara vild
Svantesson har höga förväntningar på omedelbara resultat.
– Matskatten är huvudinstrumentet, sa hon till DN.
Om det går som hon vill är det faktiskt det minsta man kan hoppas på. Om detta misslyckas kommer det att stå fast att regeringens finanspolitik är ett misslyckande.
