Vi har haft ett återkommande problem med att svanar flyger in i raderna och skapar förvirring. Men med hjälp av drönare kan den siffran minska. Och ny teknik har ännu mer positiva effekter.
Över ett fält i utkanten av Gnesta stiger sakta en blinkande drönare genom luften. Fältet sluttar ner mot sjön, vilket gör det till en perfekt tillfartsled för sjöfåglar. Problemet är att kraftledningar går över fält.
– Stora fåglar som svanar kan flyga in i trådarna och träffa två trådar med vingarna. Efter det brukar det sluta fungera och kan störa verksamheten, sa Robert Karlsson, projektledare på Vattenfall tjänster.
För att undvika kollisioner installerade ingenjörerna Jesper Mear och Daniel Jacobson så kallade eldflugor, fågelskrämmor som fladdrar reflexmässigt på ledningar.
Se när fågelskrämman klamrar sig fast vid kraftledningarna
Jesper Myhr och Daniel Jakobsson installerar fågelskrämman.
”Jag spelade mycket tv-spel.”
Jesper använder två små joysticks med tummarna för att styra en fågelskrämmardrönare utrustad med en kamera. Han flyttar långsamt flygplanet närmare kraftledningarna och koncentrerar sig på displayen. När du rör vid fågelskrämman med drönarens sensor kommer den automatiskt att ansluta till linjen.
Hans kollega Jacob Salomonson, även han drönarpilot, tittar på från närområdet.
”Jag har spelat mycket tv-spel, och jag brukade vara skit över det, men nu när jag håller på med drönarflygning är det verkligen användbart. Du har en känsla av kontroll”, säger Jacob Salomonson.
tekniken har blivit utbredd
På senare år har termen ”drönarpilot” blivit vanligare i nyhetsrubriker, även i artiklar om Ukrainakriget. Samtidigt håller denna teknik på att implementeras fullt ut i flera privata branscher.
Obemannade fordon används för närvarande för att kartlägga skogar, övervaka folkmassor och skapa 3D-kartor över stora områden.
Tekniken är utbredd bland de ingenjörer som underhåller Sveriges elnät.
– Enligt projektledaren Robert Carlson har Vattenfalltjänsten 450 personer med kort av drönartyp.
Drönare sparar tid
Både Robert och Jacob tror att drönare kan spara mycket tid. Till exempel installerades den här typen av fågelskrämmor tidigare med långa stolpar, vilket var en tidskrävande och bullrig process, särskilt när den gjordes i tuffa miljöer som våtmarker eller branta sluttningar.
Nu kan Jesper Meyer sätta upp fem fågelskrämmor på en drönare på några minuter, sedan landa och fylla de nya.
– Jesper har ett produktionsrekord på 245 stycken på en arbetsdag, säger Jakob Salomonsson.
Från vänster: Vattenfall Services projektledare Robert Karlsson, ingenjörer Jesper Myhr och Daniel Jakobsson.
En annan fördel är säkerheten. Jacob säger att han också jobbar för andra kunder. Det kan till exempel handla om att inspektera stora industriella värmepannor genom att flyga runt inne i pannorna med drönare utrustade med kameror.
– Utan drönaren hade vi behövt resa flera meter höga ställningar inne i pannan. Att arbeta på höga höjder är alltid farligt.
Robert Carlson lyfter också fram en annan aspekt. Drönare används för att kontrollera längs vägar längs kraftledningar för att säkerställa att sly inte växer för högt. Tidigare användes ofta helikoptrar för det uppdraget.
–Det fanns också en miljöaspekt. Helikoptrar släpper ut betydande mängder avgaser.
– Säkerhet, miljö, tidsbesparing och ekonomiska delar. Det här är fördelarna säger jag. Det kommer att underlätta mycket, säger Robert.
Den enda nackdelen, säger ingenjörer, är att många statliga tillstånd krävs, vilket kan ta lång tid.
Genomgått en drönarutbildning
Alla tekniker som använder drönare på Vattenfall genomför en kort intern utbildning. Du kommer då att kunna utföra enkla uppgifter som att inspektera kraftledningsgator.
Våra kollegor här på Gnesta har ytterligare certifikat som gör att de kan köra större flygplan och utföra mer avancerade uppgifter. Till exempel kan Jacob Salomonson också köra en undervattensdrönare.
– Han säger att de kan användas för att kontrollera om något har fastnat på elnätet vid ett vattenkraftverk.
Jakob Salomonsson säger att han i första hand är mätingenjör och sedan utbildad på en yrkeshögskola.
”Jag gick en drönarutbildning under ett år, riktad till drönaroperatörer i Ljungbehed. Jag lärde mig mycket”, säger Jakob Salomonsson.
Som en robotdammsugare
Drönarutvecklingen går snabbt framåt, och kollegor tror att den kommer att fortsätta att göra det. För närvarande finns det exempel på AI-teknik som används i självkörande drönare som inspekterar kraftledningar.
Det finns även AI-program som kan analysera film för att hitta till exempel bultar som inte är tillräckligt åtdragna. Robert Carlson säger att tekniken inte är färdigutvecklad men kräver fortfarande mycket praktiskt arbete.
Han tror dock att så kallad ”drone-in-a-box”-teknik kommer att bli vanligare i framtiden. Det kan vara en självkörande drönare som flyger dagligen för att kolla saker som ställverk.
AI används sedan för att inspektera materialet och om något upptäcks skickas ett felmeddelande till teknikern. Efter inspektion återgår den till sin låda, precis som en robotdammsugare, där den laddas för morgondagens flygning.
Finns det en risk att tekniken kan bli konkurrenskraftig i framtiden?
– Nej, drönaren kan svänga, men det krävs ändå en tekniker för att göra jobbet, säger Robert Carlson.
– Som en hammare eller något annat är det här ett bra verktyg, säger Jakob Salomonsson.
