Vi håller helt med Michael Frisell när han skriver att affärer är avgörande för ett lands motståndskraft. Som bransch- och arbetsgivarförening för 750 livsmedelsproducenter i Sverige har vi arbetat intensivt med beredskapsfrågor i mer än åtta år.
Sommarens torka 2018, pandemin och den ryska invasionen av Ukraina innebar betydande stress för medlemsföretagen. Trots de senaste årens mer eller mindre krissituation har det alltid funnits gott om mat och dryck i Sverige. Vi uppskattar våra medlemmars hårda arbete, flexibilitet och uppoffringar. För mer information, se vår rapport, Recept för motståndskraft.
Det betyder förstås inte att vi ska lugna oss. tvärtom. Sverige står idag inför kanske ännu allvarligare hot och kriser. Företag, inklusive de inom livsmedelsindustrin, kommer definitivt att behöva förberedas bättre. Michael Frisell har några bra förslag på hur detta kan göras, med fokus på planering, information och personalutbildning. Broschyren ’Enterprise Preparation’ är ett viktigt och välkommet verktyg i det arbetet. Men som många andra saker handlar det i slutändan om resurser. Enkelt uttryckt har ökad beredskap en kostnad.
De senaste åren har varit extremt svåra ekonomiskt för många av våra medlemmar. Matpriserna har stigit, men producenternas vinster har sjunkit. Från 2022 till 2023 blev livsmedelsindustrins lönsamhet ännu mer negativ. Även om det ser ut att förbättras något nu, är lönsamheten fortfarande mycket låg. Företag tvingas lägga kritiska investeringar på is för att betala löner, el, råvaror och allt annat som behövs för att producera mat.
Det viktigaste medlemmarna kan göra för att öka livsmedelssäkerheten är att producera mer mat. Men det blir väldigt svårt när politiken gör det dyrare och mer komplicerat. Politiska beslut ligger bakom de dramatiska höjningarna av förpacknings- och avfallshanteringsavgifter och elnätsavgifter. Civilförsvarsmyndighetens nuvarande förslag att genomföra cybersäkerhetsdirektivet NIS-2 kan kosta enskilda företag miljontals kronor per år. Jag läste en artikel häromdagen om hur ett mejeri i Falköping polisanmäldes (!) för att öka sin produktion.
Svensk livsmedelsindustri är redo att intensifiera sitt beredningsarbete. Men då måste vi också diskutera hur vi ska finansiera en ökad beredskap. Företag kan inte axla bördan ensamma. Kostnaderna måste delas mellan länder och företag på ett rättvist och realistiskt sätt. Och myndigheterna bör börja planera nu för att ge regulatorisk amnesti i tider av svår kris så att företag kan fokusera på det de är bäst på: att lösa problem.
Björn Herrmann, vd för Libsmedelsforagergen
