Samtidigt som Sverige satsar historiska belopp på militärt försvar och fördjupar samarbetet med Nato, står mycket av dess digitala infrastruktur utanför samma säkerhetspolitiska logik. Dagens data-, kommunikations-, logistik- och energihantering är beroende av plattformar som vi inte äger och inte helt kontrollerar. I praktiken innebär det att kärnfunktioner inom näringsliv, välfärd och allmänt försvar är beroende av utomeuropeiska aktörer och utländsk reglering.
Det är ett problem. Verkligheten i dagens säkerhetspolitik visar hur snabbt spelreglerna kan förändras, även bland nära allierade. För ett litet land som Sverige är slutsatsen tydlig att att inte kunna kontrollera sin digitala infrastruktur gör den sårbar.
Denna sårbarhet sträcker sig bortom militär logik. Produktions- och logistiksystem, digitala journaler inom vården och energihantering över elnät är exempel på samhällsviktiga funktioner som kan påverkas av gränsöverskridande beslut. Även om det länge har ansetts att det räcker att bara skapa tillgängliga system, innebär dagens säkerhetspolitik och ekonomiska realiteter att det inte längre är tillräckligt.
Att investera i molntjänster och datacenter idag är vad investeringar i järnvägar, hamnar och elnät var för tidigare generationer. Vi vet då och nu att de som kontrollerar infrastrukturen också kontrollerar kraften i innovation, värdeskapande och handlingsfrihet.
Många anser att Europa saknar ett alternativ. Det är inte sant. Europeisk teknik, kapacitet och kapital finns tillgängligt. Och nu dyker flera initiativ upp för att bygga överlägsen, säker och högkvalitativ molninfrastruktur på europeisk mark. Svenska Evroc är ett exempel på ett företag som redan erbjuder sådana lösningar till säkerhetskänsliga företag och myndigheter, vilket säkerställer att data skyddas och kan förnya sig över hela landet.
Att bygga en stark svensk och europeisk molnindustri är inte protektionism. Det är strategisk mognad. Precis som vi länge har förstått vikten av en hemmagjord energiförsörjning, en hemmagjord försvarsindustri och en robust försörjningskedja, måste vi tillämpa samma logik på vår data och digitala infrastruktur. Genom att kombinera industriföretagens djup med teknikföretagens hastighet kan Sverige skapa ett ekosystem där innovation och jobbskapande sker lokalt, inhemsk förmåga bibehålls och exportmöjligheter växer. Detta kommer att attrahera fler investeringar och stärka Sveriges internationella konkurrenskraft.
Den globala efterfrågan på säker och suverän digital infrastruktur ökar snabbt i takt med att länder och företag försöker minska strategiska beroenden. Här i Sverige har vi de unika förutsättningarna för teknisk kompetens, hög tillförlitlighet och lång erfarenhet av att kombinera avancerad teknik med nationellt ansvar. Jag har gjort det förut. Sverige har bevisat i allt från telekommunikation till försvarsindustrin att små länder kan bli världsledande inom strategiska områden när teknik, kapital och politisk förståelse samordnas. Digital suveränitet skulle mycket väl kunna bli ett sådant område.
Det finns inget behov av att vara konfronterande, men det finns ett behov av att ta ansvar. Inte isolering, utan strategiskt oberoende. I en tid då makt alltmer bestäms av vem som kontrollerar dataflöden, datorkraft och AI-system, är digital infrastruktur lika mycket en konkurrensfördel som en säkerhetsfråga.
Att kontrollera molnet kan stärka både Europas digitala försvar och strategiska oberoende. Vi kan också se till att Sverige tar täten i våra framtida branscher och att viktiga jobb finns kvar och utvecklas på hemmaplan. Digital suveränitet är alltså inte bara en säkerhetsfråga, utan har potential att bli Sveriges nästa stora exportframgång.
Matthias Ørström, grundare och VD för Evroc.
