När Andres expedition lyfte från Spetsbergen i ballongen Ornen den 11 juli 1897 var det för att utforska en av de sista vita prickarna på världskartan: Nordpolen.
Det kolonialistiska världskartläggningsprojektet, som hade pågått sedan 1400-talet, var i princip över. Polarforskare var de sista i en lång rad av upptäcktsresande.
Att världen har upptäckts betyder dock inte att kartan är komplett. Världskartan från 1897, eller för den delen världskartan från 1987, har föga likheter med dagens kartor.
– Vi måste gå ifrån tanken att kartan är komplett. Den idén bygger på gamla koloniala idéer. Kartor förändras hela tiden, säger Staffan Bergwik.
Han är idéhistoriker och författare till The Terranauts, en bok om mänsklighetens dröm att upptäcka och kartlägga världen. Han tror att kartor är ett kraftfullt verktyg och kommer att fortsätta spela en viktig roll. Speciellt nu när geopolitiken gör comeback.
– Politik idag har mycket med mark att göra, vem som äger den och vem som har rättigheterna till den. Kartor har en oförglömlig historia. När Donald Trump säger att han kommer att döpa om Mexikanska golfen är det klassisk västerländsk imperialism i sin renaste form. Det är en gammal världsbild som kartor både representerar och skapar.
Ett annat exempel är de så kallade ”map wars” i USA, där valdistriktskartor ritas om för att säkra politiska fördelar. Det kommer aldrig att finnas tillräckligt många väljare för att oppositionen ska vinna eftersom de är samlade i ett fåtal distrikt eller utspridda över flera distrikt. Denna metod är så väletablerad att den till och med har ett namn: ”gerrymandering.”
– Alla kartor representerar verkligheten och har en funktion, men vi behöver fråga oss vems verklighet den representerar och vilken funktion den har, säger Staffan Bergwik.
Men du behöver inte korsa ett hav för att förstå att kartor ständigt ritas om. Titta bara på Sverigekartan. En karta över Sverige från 1970-talet är inte mer aktuell idag än en karta från 2025 är 50 år senare.
– Våtmarker restaureras, nya vägar och kvarter byggs, solparker byggs, skog röjs och åkermark växer ut igen. Sverige förändras hela tiden, säger Björn Olander, och uppdaterar ständigt sina kartor, åtminstone i söder och längs kusten, där de flesta bor.
Han är kartingenjör på Landmatriet i Gävle och hans jobb är att jämföra nya och gamla flygbilder över Sverige för att se vad som är nytt, vad som är borta och vad som har förändrats för att skapa nya, uppdaterade kartor. Detta har varit en pågående uppgift sedan 1628, då kartografen Anders Bure fick uppdraget att kartlägga och kartlägga Sverige.
– Vi kommer inte heller från en ny säkerhetssituation i Europa. I framtiden, säger Björn Olander, kan det som för närvarande är markerat på kartan utelämnas.
Att Sverige ständigt förändras blev tydligt när DN följde med lantmätaren Erik Jönsson på en studieresa för att hugga ut en bit mark. Den grusväg vi kör på finns inte, åtminstone enligt GPS-kartor. Denna väg är så ny att den ännu inte är kartlagd.
Kartan som Erik Jonsson planerar att rita om är en fastighetskarta som visar uppdelningen av olika markområden. Kartor över detta område finns, men de är baserade på mycket gamla mått.
– Aktuella kartor bygger på mätningar från 1920-talet, som i sin tur bygger på 1700-talskartor skapade i samband med det stora skiftet. När man bygger en ny fastighet, säger han, måste man visa honom gamla kartor och se till att måtten stämmer.
Den ”stora omvandlingen” som nu fanns i förslagen till den svenska kulturbalken innebar att de då små och spridda bönderna slogs samman till stora sammanslagna gårdsbruk för att effektivisera jordbruket. Lantmätare skickades sedan för att besiktiga all mark och göra en ny och rättvis fördelning utifrån varje bondes tidigare ägande.
– Det var ett jättejobb som utfördes mellan 1758 och 1827, säger Erik Jonsson.
Det är landgränsen från den stora förändringen som Erik Jonsson är ute efter. Närmare bestämt är det ett gränsröse byggt för att markera markgränserna.
– Han förklarar att de restes på strategiska platser, och på en bit därifrån restes så kallade riktningsstakar, som anger åt vilket håll andra gränsstakar ligger.
I verkligheten visade sig kartan vara felaktig. En del av gränsrösen ligger flera meter ifrån där de ska vara, enligt gamla kartor.
– Men med tanke på de verktyg de hade så är det ändå ett jättebra jobb de gjort, sa Erik Jonsson och lade handen på det gamla gränsröset.
Kartor ritas om hela tiden, men för de som är lika sugna på en liten upptäckt som Andre och hans vänner, finns det fortfarande något kvar att kartlägga? Ja, säger Staffan Bergwik.
– mappas efter dina behov. Så vi började med land, sedan hav och sedan luftrum. Det stora problemet idag är havets och rymdens djup. Luftrummet slutar på 11 000 meter över marken, sedan börjar rymden. Vem tillhör den egentligen? Det kanske låter dumt, men tanken på att kartlägga luftrummet var en gång i tiden.
Men det finns också jobb för den som vill ha fastare mark under fötterna. På frågan vilken region i Sverige som är minst väl kartlagd svarade Björn Olander öppenhjärtigt.
– Det är inte så att bergen inte är kartlagda, men det finns vissa förbättringsmöjligheter. Så jag skapade en enkel karta. Det handlar om ekonomi och tidsfaktorer, säger han.
Där pågår, liksom i andra delar av Sverige, kontinuerlig kartläggning. Björn Olander ingår i en grupp inom Lantmäteriet som tillbringar flera veckor varje sommar med att genomföra fältundersökningar i fjällen.
– Som en som brukar sitta framför en skärm var detta en av årets höjdpunkter. Mitt intresse för kartor började när jag som barn vandrade i fjällen med min pappa.
Fredric Davidson, ordförande i Kartografiförbundet, menar dock att i princip alla kartor kan förbättras. Även de i våra storstäder.
– I den digitala tidsåldern, säger han, är det bara den information som faktiskt finns tillgänglig som avgör vad som kan finnas med och visas på kartor i framtiden.
När föreningen, som funnits sedan 1908, håller sin årliga konferens i vår blir temat ”Kartornas framtid”. I framtiden tror Fredrick Davidson att kartor kommer att innehålla mer och mer information, men det är faktiskt motsatsen till det som ligger till grund för kartografin.
– Kartografi är i grunden att skala en karta utifrån dess syfte. Digitala kartor kommer i framtiden att vara helt packade med information, men ändå lätta att läsa.
Han ger ett exempel på hur en Google Maps-karta ser ut till exempel. Redan idag när du klickar på en restaurang kan du se kundrecensioner, öppettider och en länk till hemsidan.
– I framtiden kommer kartor på liknande sätt visa hur gammalt ett hus är och vem som byggt det. Eller så kan du se vilken bar som har den billigaste ölen vid en viss tidpunkt.
Det som en gång var omöjligt att åka på en karta som passar i handen är nu fullt möjligt tack vare digital teknik, säger Fredrik Davidson.
– Informationen som vår karta bygger på är väldigt intressant.
Kartor, eller informationen som de baserades på, ägdes ofta av spansk eller portugisisk adel på 1400-talet. För närvarande ägs de av en amerikansk teknikjätte. Den framtida kartdebatten kommer att handla om dataägande, integritet, hur personerna som kontrollerar kartor påverkar ekonomin, och hur vi uppfattar världen, säger Fredrik Davidson.
Men när det kommer till informationsrika kartor höjer Staffan Bergvik ett filosofiskt finger genom att påminna om den argentinske författaren Jorge Luis Borges novell ”The Accuracy of Science”. Den här romanen handlar om det meningslösa i att skapa kartor i skala 1:1, kartor som exakt representerar verkligheten i alla avseenden.
– Syftet med en karta är inte att replikera verkligheten, utan att representera den på ett förenklat sätt. Om kartor exakt representerar verkligheten, vad mer behöver vi dem till?
läs mer:
Många svenskar kan inte läsa kartor: ”Det är bra att veta även om mobilen går sönder”
Gerrymandering – Så fungerar metoden som har plågat USA i 200 år.
Staffan Bergvik: En översiktsdröm gjorde kartan till en fantasivärld
