Detta är en åsiktsartikel av Dagens Nyheter. Författaren är ansvarig för de åsikter som uttrycks i artikeln.
”Svenska bebisar förtjänar bättre, och det gör mammorna som föder barn. Låt oss ge det till dig”, skrev Magdalena Andersson (S) i DN Debatt (28 mars). Hon erbjuder till och med sin egen personliga erfarenhet, avslöjar de bräckliga minnena av en nybliven mamma, för att få trovärdighet för sitt löfte. Men varför ska svenska kvinnor tro på Socialdemokraterna och Magdalena Andersson?
När Anderson satt vid makten valde hon att drastiskt skära ned anslagen till mödravård och kvinnors hälsa i Sverige för andra året i rad mitt i en svår förlossningskris. Först 200 miljoner kronor, sedan 600 miljoner kronor.
Sedan, från 2018 till 2020, hade Sverige 15 000 till 18 000 fler barn per år än vad det gör nu.
Under det senaste mandatet satsade den svenska regeringen 5,5 miljarder kronor på förlossningsvård och kvinnors hälsa. Viss uppföljning av investeringarna har visat att det är omöjligt att bekräfta nettotillskottet till själva verksamheten. I vissa områden stod de för mindre än 1 procent av det statliga stödet.
Regeringen Tidø har prioriterat att öka kunskapen så att kvinnor över hela Sverige har tillgång till mödra-, förlossnings- och eftervård med förtroende. Totalt avsattes drygt 6 miljarder kronor för förlossningsvård och kvinnors hälsa. Vi har nu en nationell födelseplan för jämlik och kvalitativ vård.
Angående stress och arbetsvillkor för vårdpersonal ledde jag ett nationellt möte med intressenter för att komma överens om de viktigaste åtgärderna som på allvar skulle kunna förbättra situationen. Detta är viktigt inte bara för sjukvårdspersonalens hälsa utan också för vårdens kvalitet.
Vid leveranser i Malmö fick personalen instruktioner att inte lämna över hela förpackningar, då öppnade förpackningar av hälsoskäl måste kasseras.
Denna fråga förtjänar ett förtydligande, eftersom Magdalena Anderson valde att använda tvättlappens strävhet som en symbol för kvaliteten på obstetrisk vård. De flesta förlossningsavdelningar har nästan identiska tvättlappar. Det står ofta en behållare med papper på skötbordet och man kan dra ut det lite grova pappret och riva upp det. Utöver detta finns det även tvättlappar som kommer i större plastförpackningar.
Vid leveranser i Malmö fick personalen instruktioner att inte lämna över hela förpackningen, då öppnade förpackningar måste kasseras av hälsoskäl. Därför rekommenderades det att inte ge fler tvättlappar än nödvändigt. Det som är lite lustigt i sammanhanget är att tenugui som används i Skåne faktiskt är något mjukare än den som används i S-ledda Stockholm, men de är från samma leverantör. Så låt oss se bortom tvättlappen och fundera över hur man bäst kan stärka och säkerställa vården för kvinnor och bebisar över hela landet.
Vård handlar inte om symboliska frågor. Det handlar om att möta människor med rätt kompetens, med olika behov, på rätt plats, under rätt förutsättningar. Sverige har en vård i världsklass och att nedvärdera vården är inget ansvar. Framför allt är vi skyldiga vår personal som sparar, läker, tröstar och gör en enorm skillnad för människor varje dag.
Sjukvården är den viktigaste frågan inte bara för mig och Kristdemokratiska partiet, utan även för våra väljare. Därför förtjänar det en seriös diskussion, inte populism eller politisk regndans.
Läs fler artiklar från DN Debatt.
