Kvinnors uttal är inte en dialekt
Är det dialektala ”övergrepp” när många säger -er istället för bokstaven -, eller i ord som man eller kvinna? Många stavar också ord med mäð.
Henrik
Nej, detta är inte ett dialektuttal som smugit sig in i standardspråket. Faktum är att uttal som /kvinner/ och /mäd/ är standardsvenska, med ursprung i Sverige som går tillbaka århundraden. /kvinnor/-uttalet är ett nyare uttal som uppstod på 1900-talet, då synen på talat och skriftspråk förändrades.
Idag är den vanliga uppfattningen att bokstäver ska vara en riktlinje för uttalet, men historiskt sett var det inte så. Många tror också att talat språk i allt högre grad avviker från skriftspråket, när det i själva verket är tvärtom. Det har aldrig varit vanligare att uttala kvinnor med ett ”o”-ljud.
Uttal av med med ett e-ljud är samma typ av Upland/Stockholm-uttal som rävens /rev/ från början. Vokalen var dock inte ”fixerad” på samma sätt som de flesta andra ord, eftersom det skrivna ordet innehöll e istället för ä. Detta uttal levde därför kvar i östra Mälardalens talade språk och spred sig därifrån genom dessa dialekters traditionellt höga status.
adam horn
Ord som syftar på äldre har inte blivit etablerade.
Norska har ordet ”oldis” för äldre människor. Finns detta ord på svenska?
Oyvind
Ordet ”oldis” är inte särskilt vanligt på svenska. Till exempel hittar vi bara några bevis för att:
”Det är fint och behagligt väder på lördag så jag ska ta en promenad efter lunch. Om allt går som det ska ska jag besöka ”gamla isen” i Overregarden.” (Blogga 2023)
”Ännu en gammal is Alf har gått bort, men han har jobbat som pilot hela sitt liv” (Hella Gotland, 2023)
Även om ordet inte är helt okänt kan det alltså inte sägas vara fast förankrat i svenska språket.
Ingrid Olsson
Veckans språkfråga publiceras i samarbete med Språktidningen och Språkrådet. Har du också språkrelaterade frågor? Hitta dina svar i Språkrådets frågelåda: frageladan.isof.se
