Efter att ha läst Laura K. Fields bok Furious Mins märkte Arbetets kulturredaktör ett tydligt mönster längst till höger.
Statsvetaren Laura K. Fields nya bok, Furious Minds, är baserad på en personlig anekdot från hennes tid när hon deltog i ett konservativt möte.
Under middagen kom plötsligt en akademiker som hon beundrade ett hån och ett grovt förslag om hur hon skulle vilja ”ha sex med Michelle Obama”.
Därifrån spårar vi de ideologiska och akademiska rörelser och strömningar som låg till grund för den amerikanska nya högern.
Naturligtvis, från en utomståendes perspektiv, kan idén om en ”MAGA-intellektuell” verka självmotsägande. Den populära bilden av rörelsen är av besvikna vita fattiga väljare i Rustbältet, vapenidioter och hemmafruar som faller ner i QAnon-kaninhålet.
Det finns dock tankesmedjor för denna rörelse. Kilosofer som tagit examen från elituniversitet i det här landet och tjänat många poäng men har lågt socialt kapital. Kort sagt: en ond, hämndlysten jävel.
Furious Mind – ”Hur man skapar en MAGA New Right” av Laura K. Field.
Varje hörn av rent fysisk maskulinitet
Stämningen är inte alls långt från de inre och rent fysiska hörn av maskulinitet som jag själv upplevt. Där var avsaknaden av en dubbel X-kromosom anmärkningsvärd.
En fristad för kvinnohatande, kränkande humor, rasism, politisk öppenhet och en fascination för det vardagliga som Machiavellis Prinsen.
Socialt missanpassade unga som upplevt livet som förlorare i alla andra situationer kan se sig själva i det här rummet som gråa, prestigefyllda, manipulativa genier.
Män som har levt sina liv i rädsla för fantasin om att invandrargäng, beväpnade med våldsamt kapital, skulle dyka upp i bostadsområden för att beröva dem sin manlighet och prata med kvinnor.
Det är något nästan schizofrent med det här arrangemanget.
Å ena sidan är de ironister som bara skämtar, och å andra sidan hatar de passionerat befriade kvinnor, vänstermän och invandrare som står i vägen för den traditionella vita utopin där de anser sig vara segrarna.
Incel-rörelse draperad i tweed
Vi talar därför om en tweedklädd incelrörelse som läste Platon, nazistfilosofen Carl Schmitt och framför allt den politiska teoretikern Leo Strauss och hans lärjunge Harry Jaffa.
”The Bronze Age Pervert”, en semi-anonym figur som är en inte helt framgångsrik Yale-examen och längtar tillbaka till ett idealiskt samhälle… ehm… Bronsåldern… har hittat en publik här. Liksom den ”råäggnationalistiska” kroppsbyggaren blir han en intellektuell galjonsfigur i denna miljö.
En miljö där citat från Nietzsche strös över 4chan-memes och akademiska artiklar i stil med ”Sokrates som grov expert.”
Här tillåts fritt auktoritära drömmar som avskaffandet av kvinnlig rösträtt och stadsstaten där demokratin avskaffas till förmån för företagsstrukturer.
Detta måste hanteras, om än med en viss dubbelhet. Detta påminner mycket om den jargong som sprids i rollspelsrum och gruppchattar, där säkra rum är de värsta situationerna. Samtidigt kan jag inte låta bli att skratta åt kontorsjargongen.
Det är i sig ett problem.
Eftersom det hela är mycket riktad, radikal hjärnkorruption från några av USA:s bästa universitet.
Osäkerhet om vad skämtet är
Otydligheten om vad som är ett skämt och vad som är allvarligt gör det svårt att avgöra vem som är den riktiga fascisten.
Talet vädjade också till några av landets intellektuella för dess upplevda tabun och helt enkelt en oförklarlig önskan att hänvisa till svarta människor som N-ordet igen.
Alla vill vara farliga.
Samma miljö som alltid varit en grogrund för skolskjutningar har smält samman med en annan miljö för utomstående: politiska ungdomsförbunds giftiga lagkultur.
På så sätt fick rollspelsföreningen verklig makt. Och det finns få saker som är farligare än en hämndnörd som hamnar i toppen av hackordningen.
Tankarna under läsningen förmedlades utan större svårighet till den MUF-miljö som gav upphov till en onlinegeneration av Tidö-moderatorer i början av 2010-talet, som Hanif Bali, poddkollegan Per Lindgren, eller kanske framförallt pastor Karl Oskar Bolin.
Eller de outhärdliga debattklubbarna som har vuxit upp kring hemmagjorda nätkändisar som Ivar Alpi, Henrik Jonsson eller Chan Flick.
I USA inkluderar deras motsvarigheter i Trump-administrationen FBI-direktör Kash Patel, försvarsminister Pete Hegseth eller Vita husets stabschef Stephen Miller.

Statsvetaren Laura K. Fields nya bok, Furious Minds, är baserad på en personlig anekdot från hennes tid när hon deltog i ett konservativt möte.
Kopplingen mellan vit kraft och MAGA-rörelsen
Allt detta är tydligt knutet till vit makt och alt-right-rörelsen i en mycket gradvis skala, och i Patels fall är det nästan en byflagga också.
Människor som skulle ha varit omöjliga att nå toppen av politiken för 10 år sedan har nu direkt inflytande över människors liv.
Liksom i Sverige har näthögern uppmuntrats och upphöjts av äldre partikamrater.
Här bevittnade moderata och näringslivs opinionsbildare MAGA-rörelsens och Sverigedemokraternas Trolltygs framgångar. Envis och elak, han föraktar minoriteters rättighetskrav och hatar vaken kultur. Äger internet.
Bränn din ilska och frustration och rikta den mot den andra personen. ”När de är nere slår vi dem med bollen”, sa Per Rosenkrantz, dåvarande kommunikationsdirektör, bara några dagar efter att någon från hans personal skrattat och kallat Socialdemokraternas partiledare Annika Strandherr för en ”slampa” på en livestream från Downing Street.
Sedan fick tjänstemannen gå.
Bush använder 90-talets vit makt-retorik
I dag använder Tidpartienas vice premiärminister Eva Bush den vita maktens retorik från 90-talet för att beskriva invandrare som en ”flock” i sin Ungdomsförbundspodcast, men ett sådant drag hade nog inte resulterat i någonting.
Den nihilistiska politiska oron som ägde rum i gråzonen mellan den traditionella högern och dess ytterligheter spelar inte längre någon roll.
När några medlemmar i Young Republicans Associations gruppchatt läckte, upptäcktes det att de använde ett grovt rasistiskt och antisemitiskt språk för att beskriva sig själva.
Vicepresident JD Once avfärdade det hela som ett ungdomsupptåg. Han undrade om vi ville leva i en värld där sådana saker fick förödande konsekvenser.
De pratsamma pojkarna är i 30-årsåldern och hade alla topppositioner i Trump-administrationen.
Johan Forssell, känner du läget igen?
USA ligger flera steg före oss.
Där har tankesmedjor som Heritage Foundation, författare till policydokumentet Project 2025 som lade grunden för Trump-administrationens policy, och särskilt det konservativa Claremont Institute, anammat unga människors arga trollrörelse på nätet.
Naturligtvis undrar man vad den ekonomiska eliten tyckte om behovet av högerextrema och skurkar. I ett tidigt avsnitt av podcasten Know your Enemy säger frilansskribenten Matthew Sitman något intressant.
När poddsändare var studenter var det mer eller mindre tillräckligt att ha dåtidens konservativa ideologi och ha viss kunskap om olika ekonomiska intressen för att börja kasta pengar på dem.
Han rekryterades mer eller mindre omedelbart till en högerorienterad tankesmedja.
Så det skiljer sig inte så mycket från Sverige.

”Bilden som målas upp är kort sagt en olidlig röra av artiga, extremt mediokra men extremt målinriktade hingstar som sakta men säkert tar sig till makten via internet.”
Högerextrema ilska kan aldrig hållas tillbaka
Internets ilska skulle aldrig kunna dämpas av de mäktiga i affärsvärlden. Tvärtom, den är underblåst och allierad med megakyrkliga kristna nationalistiska korståg, konspiratoriska populistiska rörelser och fascistiska Silicon Valley-miljardärsguruer.
När allt kommer omkring tog denna populistiska rörelse först kontroll över tankesmedjor, sedan det republikanska partiet och slutligen hela landet under Trumps namn.
Supermakter har blivit trollfabriker.
De politiska konsekvenserna är synliga. Under de senaste veckorna har president Trumps immigrationsdeportationsstyrka, ICE, eskalerat till en situation som liknar inbördeskrig. Två personer avrättades på allmän gata.
Landets gränspolischef, Greg Bovino, bär en nazistdräkt.
Är det sarkastiskt eller allvarligt? Spelar det någon roll längre? Om resultatet var så hemskt som detta, kanske det inte längre är ett tillräckligt försvar att bara säga att det var ett skämt.
För några veckor sedan, Vita huset, genom sin högerorienterade Plattform
Så här svarade Vita husets kommunikationschef på kritiken om att han avsiktligt spred desinformation:
”Memes är här för att stanna.”
Denna symbol för yttersta politisk makt gjorde anspråk på att utföra satir, och dess mantel var riktad mot demokratins kämpar.
Jättebra sammanställning av högerextremister
Furious Minds är förmodligen den bästa samlingen av verk jag har läst om de kapitalistiska, kristna, högerorienterade och rent ut sagt rasistiska ideologiska strömningarna som ledde till stormningen av Capitolium och den efterföljande uppkomsten av Donald Trumps andra administration.
Bilden som målas upp är kort och gott en plågsam röra av respektabla, ganska mediokra men extremt målinriktade hingstar som sakta men säkert trollat fram till makten via internet.
Den kan också läsas som en varning till modern tid om de negativa effekterna av människor som läser för mycket filosofi.
