Våra grannar på ön fick i alla fall några kilo läcker sill i helgen. Han skakade eklöven från nätet och de lyste inuti eklöven. Jag stekte den till lunch och la resten i frysen. Så den här höstsillen får något mjukare kött och böjs i en stekpanna, medan vårsillen blir fastare. Den doftar fräscht och är den godaste fisken i världen.
Utöver det var flundra den vanligaste fisken i år. De är alltid i rörelse, på 1980-talet hittade vi dem utanför Uto, sedan i Sarto nära stan, men plötsligt var de utanför ön i Klippeklind och nu är de lite inne på ön igen. Naturligtvis är de alltid på jakt efter gröna musslor och söker skydd från skarven. I slutet av sommaren kommer fisken att ha tillräckligt med fett för att filea. Jag brukar ta ner mitt flundranät på Bol-öarna, där jag drar en lina mellan två aspar och har det trevligt med mig själv, mitt nät, fisken och horisonten.
I Karlskrona är det få som fiskar efter husbehov. På försommaren har en man från Haslow fullt upp med att göra abborrnät. Flundranät finns i viken i juli och augusti. Sill har en säsong, och vit fisk dyker upp runt oktober. Det hela är väldigt blygsamt. Jag har fiskat här i 50 år och jag har aldrig hört talas om att de säljer fisk. Ät den själv, ge bort den, rök den, gräv ner den och förvara den i frysen.
Det finns många anledningar att fiska med redskap, en av dem är att man kan få riktigt färsk fisk. Fisk är aldrig färsk när du köper den. En annan sak är att det är kul att kasta sitt nät hela natten lång, för att inte tala om de långa linorna. Jag tycker att när jag sover på natten så mår jag bättre på morgonen. För det tredje är verktygen vackra, liknar handarbete och tillfredsställande att hålla i när de hänger i ett skjul eller ligger i en balja eller båt. Den fjärde är tradition. Folk här har fiskat med nät i tusen år och stått på samma klippväggar i samma skyddade vikar som jag gör på Boro Island.
För det femte, och mycket viktigt för mig, är hud-mot-hud-kontakten med det verkliga livet. Jag har ett fysiskt minne av varje fiskart i Östersjön, jag vet hur fiskarna luktar och känns i mina händer, hur de rör sig i vattnet, vad de äter, var de är, hur de förändras med djup och läge, hur jag kan fiska dem, tillaga dem och äta dem. Det får mig att känna mig fri. Att skjuta och ta hand om ett rådjur ger dig en liknande känsla som att känna ett blåbär eller björnbär i handen. Det finns många saker med att vara människa, särskilt jakt, fiske och samlande.
Rätten att fiska med utrustning är begränsad. Nätets längd får inte överstiga 180 meter, det får inte stå längre än en natt, och antalet krokar på den långa tråden ska vara 100 stycken. Jag är snål, men det är okej, jag behöver inte mer.
Totalt fångar Sveriges 1,3 miljoner fritidsfiskare mer än 10 000 ton fisk per år medan yrkesfiskets fångst är 142 000 ton. (Sveriges skarvar och sälar beräknas äta 350 000 ton fisk per år.) Stångfisket är klart dominerande och fångar främst abborre, gädda, öring och gös. Fiske är det största. Hemmafiske med nät involverar främst sill, sik och flundra, och är i bästa fall ett mycket litet problem för fiskbestånden, vilket ger bilden av ett ”småskaligt fiske” som alla vill tjäna pengar på. Nyfångad fisk är jättegott och gör dig väldigt glad.
En ny statlig utredning om den moderniserade fiskelagen, tillsatt av den förra regeringen, lämnades i september och föreslår ett förbud mot fiske med hushållsnät. Licenserade yrkesfiskare ska få fortsätta, men andra får inte fortsätta att fiska om inte en ansvarig myndighet ger dem dispens. Spöfiske är tillåtet, men den som går ut med fiskespö måste registrera och anmäla alla fångster. Studien föreslår att landet bör anställa fiskare för att patrullera landets kustlinjer, enligt uppgift 14 gånger runt om i världen, för att genomdriva nya moderniserade lagar och se till att alla som fiskar är registrerade.
Det främsta skälet till förslaget är att fritidsfisket, till skillnad från yrkesfisket, inte omfattas av EU:s fiskeregler och därför skulle kunna anses utmana försiktighetsprincipen. Det förklaras dock inte varför begränsat men fritt fiske ska förbjudas. Teamet säger också att nätfiske borde förbjudas eftersom EU förbjuder försäljning av fångster från fritidsfiske till havs, men det förklarar inte alls sambandet.
Utredande myndigheter rör sig tydligt i förhållande till EU-lagstiftningen. Sverige är ledande i förbudet. Finland har inga planer på ett förbud. Inhemskt fiske ses där klokt nog som en viktig del av försörjningstryggheten och den nationella kulturen, och EU tar ofta hänsyn till denna aspekt.
Förbudet och registreringsförslaget är ett klassiskt exempel på en stat som försöker reglera friheten att fungera. Sådana här saker händer hela tiden eftersom statens impuls är sådan. Ny teknik, privat egendom, minoritetsåsikter, seder och seder är särskilt sårbara. Därför behöver vi förtroendevalda som kommer att stå emot och skydda människors frihet. Staten behöver inte veta om man ska mäta abborre.
