De senaste månadernas geopolitiska turbulens har varit inget annat än chockterapi för Europa. Den enda vägen framåt nu är militär och ekonomisk makt. Europa måste få allt rätt i en hastighet som sällan skådats.
Frihandelsavtalet med Mercosur-länderna Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay tog mer än 25 år av förhandlingar innan det slutligen undertecknades tidigare i år. Bara några veckor senare valde Vänsterpartiet och Miljöpartiet att stoppa genomförandet av avtalet. Detta är oansvarigt och direkt skadligt och gör att familjer i Sverige riskerar att behöva vänta ytterligare ett eller två år på att billigare produkter ska komma ut på hyllorna och hitta nya jobb i Sverige. Vi uppmanar nu Europeiska kommissionen att tillämpa avtalet provisoriskt, trots motstånd från vänstern.
Kort därefter avslutades frihandelsförhandlingarna mellan EU och Indien efter nästan 20 års ansträngningar. Kommer Socialdemokraternas tilltänkta regeringsstiftelser att försöka blockera billiga varor och nya jobb igen?
Den svenska regeringen har alltid drivit en frihandelsoffensiv, ofta i hård motvind. I en värld där ekonomiskt beroende och handelsförbindelser utnyttjas som svagheter av både Kina och USA, måste Europa erbjuda en alternativ väg: ett partnerskap byggt på handel och ömsesidigt förtroende.
Så växer våra företag på nya marknader och så tar vi hand om de hundratusentals svenskar som går till jobbet varje morgon och jobbar i branscher och företag som är helt beroende av att exportera till världen. Ingenting kan vara mer förödande för Europas ekonomiska makt och ställning i världen än en avmattning i dess handelsoffensiv.
Frihandelsavtalet mellan EU och Indien omfattar 2 miljarder människor. Redan i dag bedriver våra två länder handel för 180 miljarder euro per år och stödjer nästan 800 000 jobb i EU. Avtalet skulle minska eller ta bort tullar på europeiska varor och i slutändan fördubbla EU:s export till Indien, en av världens snabbast växande ekonomier. Detta är det största och mest ambitiösa anslutningserbjudandet som Indien någonsin erbjudit ett annat land. Detta avtal är en game-changer för Sverige och svenska jobb.
Europa måste nu agera enat och kraftfullt för att etablera sig inför den hårdnande globala konkurrensen. Istället för oppositionens handelsbroms måste Europa ta snabbare steg för att öka handeln. Vi förväntar oss att tre saker ska hända:
1. Vi kommer att påskynda avtalet mellan EU och Indien.
Efter att medlemsländerna gett grönt ljus måste Europaparlamentet rösta om godkännande. Regeringen kommer att driva på att alla processer slutförs så snart som möjligt. Detsamma gäller frihandelsavtal med Mexiko och Indonesien, som också är färdigförhandlade. Detta skulle vara en stark signal till världen om att Europa menar allvar med Japans handelsoffensiv. Vi hoppas att vänstern och de gröna agerar ansvarsfullt och inte väljer att skjuta upp en uppgörelse genom domstol den här gången. Sverige behöver stå för en enad front i en fråga av avgörande betydelse för Europas ekonomiska styrka. Ett tungt ansvar ligger på det socialdemokratiska partiet, som säger sig leda Sverige med dessa partier som underlag för sin regering.
2. Öka takten i förhandlingarna med Australien, Thailand, Filippinerna, Malaysia och Förenade Arabemiraten.
Målet är att slutföra förhandlingarna 2026, med godkännande och ikraftträdande senast i början av 2027.
3. Grundläggande reformera EU:s handelspolitik.
Mercosur-avtalet och dess 25-åriga förhandlingar, såväl som de långsiktiga förhandlingarna med Indien, visar att den nuvarande ordningen i huvudsak är inert. Den svåraste delen av ett frihandelsavtal med EU är inte nödvändigtvis tullarna. Det som är svårare är snarare frågor som inte är relaterade till handel, som hållbarhetsfrågor och socialpolitik. Om EU har någon chans att etablera sig som en ekonomisk aktör i omvärlden kan det inte ta decennier att sluta ett handelsavtal. Naturligtvis ska vi sträva efter att främja goda villkor och reglering globalt, men handelspolitiken behöver förfinas och adressera mer handel än annat.
Världen förändras och Europa måste förändras med den. Vi kan inte luta oss tillbaka och vänta på att någon eller något ska komma och återställa den världsordning vi en gång levde i. Europa måste spela där bollen är. En omfattande reformagenda behövs för att stärka Europa militärt och ekonomiskt. I så fall blir det absolut viktigt att påskynda frihandelsoffensiven. Den här regeringen kommer att agera utifrån den insikten, men vi ser med oro på oppositionens vilja att sakta ner och försena.
Jessica Rosencrantz (M), EU-minister
Benjamin Dousa (M), minister för bistånd och utrikeshandel
