Två år senare som epidemiolog i den svenska staten kommer jag att lämna folkhälso -myndigheterna. Jag har lagt en hel del ansträngningar för att stärka myndigheternas vetenskapliga grund och medicinska kapacitet. Men det finns ingen insikt eller önskan om förändring.
Mitt engagemang för denna fråga har blivit så obekväm för myndigheterna att jag försöker att inte vilja att du ska fortsätta med mig nu. Därför valde jag att avgå. Myndigheterna är allvarligt bristfälliga i både ledarskap och medicinsk expertis. Det har blivit tydligt att de har nått slutet av vägen och inte kan påverka myndigheterna i den riktning de behöver.
Det finns stort förtroende för folkhälsoombud, främst tack vare den tidigare statliga epidemiologen Anders Tegnell och hans chef, direktör Johann Carlson. Som Covid-19-kommittén har visat har pandemisk ledning i Sverige inte varit perfekt. Men totalt sett hanterade vi pandemin.
Den viktigaste förklaringen var tydlig och transparent kommunikation, och besluten var till stor del beroende av vetenskap och medicinsk erfarenhet. Som nyligen noterats i DN av tre erfarna professorer, skulle detta inte ha varit möjligt utan robust medicinsk expertis i byråns ledningsgrupp.
Men tyvärr är det inte synligt längre.
Idag finns det ingen läkare eller person med djupare medicinska kapaciteter i myndigheternas ledningsteam.
Under pandemin tog statliga epidemiologer en ledningsroll och satt i byråns ledningsgrupp. Det fanns flera läkare på ledningen efter det, och Chief Johann Carlson själv var en infektionssjukdomsläkare. När Anders Tegnell fick lämna sina uppgifter valde myndigheterna att inte ha ledande befattningar längre. Jag tog upp rådets roll utan beslutsfattande. Johann Carlsons efterträdare Karin Tegmark Wisel fick lämna för mer än ett år sedan och försvann från ledningen när hon ersattes av Olivia Wisel, den sista personen med medicinsk expertis.
Idag har myndigheternas ledningsteam inte en läkare eller person med djupare medicinsk expertis. Det är fantastiskt. Det handlar om myndigheten som orsakar problem i det dagliga livet och infektionsskyddet i krisen.
Icke-medicinska chefer saknar förmågan att bedöma komplexa medicinska problem, riskera risken för att prioritera fel och viktiga infektiösa aspekter förbises. Ett tydligt exempel är vårens opubiska baserade rekommendationer för att hantera strenpokock-orsakade svalgflöde, trots att råd är förankrat i vetenskapen och syftar till att minska spridningen av infektion, en av myndigheternas kärnfördelningar.
Jag rörde mig själv på ett sådant maktspel
Dessutom banar svagt ledarskap vägen för plot och maktkamp. Om det saknas kunskap om ämnet blir det svårare att se genom dolda dagordningar och personlig positionering. Jag har blivit utsatt för sådana maktspel själv. Detta har gjort jobbet med att vara en epidemiolog i staten svår.
Public Health Official grundades 2014 på grund av en sammanslagning mellan Public Health Institute och Infectious Diseases Institute. Institutet för infektionssjukdomar hade ett brett utbud av viktiga experter, men i många fall hade de sin egen välkända forskning. Idag, med några få undantag, finns det ingen nationellt högkvalitativ medicinsk expertis kvar.
Det ser annorlunda ut i angränsande skandinaviska länder. Danmarks serumlabor har upplevt läkare i praktiskt taget alla större positioner, och inga beslut fattas utan en välupptäckt medicinsk utvärdering. Det finns också forskning på hög nivå som bidrar till vetenskaplig och medicinsk kompetens. Det är en modell som Sverige bör lära sig om.
Idag implementerar folkhälsotjänstemän praktiskt taget inte det på en högre nivå inom området för infektionsskydd. Detta är en viktig förklaring av varför expertis gradvis försvann från myndigheterna. Andra skandinaviska grannar kommer också långt före Sverige när det gäller att dra lektioner från pandemin och förbereda dem i nästa fas.
Jag skulle vilja betona att myndigheterna har många begåvade och hängivna anställda. Problemet är inte där, men det ligger i brist på ledarskap och medicinsk expertis.
För Sverige måste folkhälso -myndigheterna reformeras. Vad behöver jag göra?
För det första måste alla avdelningar och enhetschefer med medicinskt ansvar ha relevant expertis. Detta innebär att du måste vara en erfaren läkare med expertis inom varje område. Detta är en förutsättning för att identifiera viktiga frågor och skapa kloka prioriteringar.
För det andra måste äldre forskare rekryteras för att bedriva forskning inom relaterade områden. Det möjliggör en djupare analys av de data och statistik som samlas in och är av värde både nationellt och internationellt. Dessutom förbättras interna kapaciteter kraftigt.
Det tredje området som kräver åtgärder är ineffektivitet som genomsyrar myndigheternas arbete. Idag har den tröghet och tråkiga processer. Naturligtvis bör regeringsbeslut vara noggrant förberedda, så vissa tröghet är motiverade, men det är inte där problemet uppstår. Det finns inget utrymme för detaljer här, men ineffektiva arbetsmetoder leder till onödigt slöseri med tid och resurser.
Förändringar är nödvändiga och i slutändan regeringens ansvar.
Jag har tappat förtroendet för myndigheterna och är bekymrad över min förmåga att hantera framtida pandemier.
Det är regeringens ansvar att se till att förändringar är nödvändiga och i slutändan har Sverige infektionsskyddsorganet med nödvändiga kapaciteter för att uppfylla dess fördelning.
Jag ser nu fram emot att återvända till mitt jobb som smittsam läkare och forskare.
Läs mer om DN -debatt:
Karin Tegmark Wisell, chef för folkhälsomyndigheterna vid den tiden: ”Sverige måste utrusta dem för nästa pandemi.”
Forskare under de första månaderna av den 22 covid -19 -pandemin: ”Folkhälsoombud har misslyckats – nu måste politiker ingripa”
