Av de 141 ärenden som polisen har inlett sedan lagen om hedersförtryck infördes, har endast sex resulterat i åtal. I rätten befanns tre personer skyldiga och tre personer frikändes. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå), som utrett ärendet under två och ett halvt år.
Stina Holmberg, Brå-forskare, menar att det finns flera variabler bakom att det finns så få ofullständiga rapporter.
– Den främsta anledningen är att lagarna är utformade för att inte fånga vad dessa kvinnor faktiskt möter i sina liv. De flesta av flickorna slutar med att sluta sitt medlemskap på grund av svårigheter efter registreringen. Dessutom är tillräckliga bevis sällan tillgängliga.
”Vi behöver bättre stöd.”
I vissa fall förvärrade det att ringa polisen situationen för dem som sökte hjälp, sa Brough. Linda Camarena är projektledare på Elektra som arbetar för ett samhälle fritt från hedersförtryck. Hon möter unga människor som lever under dessa förhållanden. Hon sa också att rapporten kan göra saken värre för utsatta människor.
– Polis och socialtjänst behöver ge bättre skydd och stöd till unga. Vi kan bara föreställa oss hur det är för ett barn att vara avskuren från sin familj och sin miljö.
Många av människorna Linda Camarena träffade sa att deras friheter och rättigheter var begränsade från tidig ålder.
– Det är inte förrän man når tonåren som man inser att alla inte är likadana. Då börjar de kunna sätta ord på det. ”Jag har upplevt våld”, säger Linda Camarena.
lagkonstruktion
Enligt Breaux-forskaren Stina Holmberg ligger anledningen till att så många fall inte går vidare till rättegång främst i hur lagen är uppbyggd.
– Det innebär att man i princip ska ha blivit fysiskt misshandlad vid flera olika tillfällen, men det är ingen typisk situation. Men det kommer vanligtvis med andra typer av kontroller och begränsningar. Det fångar inte lagen, säger Stina Holmberg och tillägger:
– Kriminalisering är nog inte det bästa alternativet, men det finns andra sätt att hantera det.
Samtidigt tycker Linda Camarena att kriminalisering är ett bra steg.
– Att visa att det som händer är så fel. Om det händer tror jag att vi kommer att behöva vidta fler förebyggande åtgärder från ett tidigt stadium.
På onsdagen röstade även riksmötet för ett förslag om att kriminalisera psykiskt våld som träder i kraft den 1 juli. Stina Holmberg menar att det kan underlättas beroende på situationen.
