36 000 kvinnor lever med skyddad identitet – en fördubbling
Spara intehålla
expandera till vänster
helskärm
Lisa heter faktiskt ett annat namn. I åtta år har hon och hennes tre barn levt med sin identitet skyddad sedan hennes separation från sin våldsamma exman.
– Det kan vara ströbrödet på bordet som gjorde honom så arg. Till slut fick jag veta att det var liv och död. Han försökte trycka ner mig för stentrappan men blev utelåst eftersom han var våldsam mot min dotter, säger hon till Aftonbladets ledarsida.
Ingen vet var Lisa faktiskt bor. Ingen kan hitta henne på sociala medier. Hennes barn kan inte synas på skolfoton eller använda sina riktiga namn när de träffar nya vänner.
Män måste säga till sina vänner att sluta slå dem
1:05:20
Varje år flyr ett stort antal kvinnor från våldsamma förövare. På bara 10 år har antalet personer som lever med skyddad identitet fördubblats till 36 000. Majoriteten är som Lisa och hennes barn, som flyr från en farlig ex-pojkvän.
Det värsta var att våldet spred sig till barn, sa hon genom kvävda tårar. Minnet av hennes yngsta son som gömde sig i garderoben med händerna för öronen när mannen blev våldsam förföljer fortfarande hennes samvete.
Hon berättar om händelserna som avgjorde hennes och hennes barns öde. En anmälan gjordes och en kvinnlig polis ordnade så att Lisa och barnen flyttades till ett härbärge. Tiden som följde var svår, särskilt för barnen.
– Min dotter betalade ett väldigt högt pris. Hon gillade inte offentliga platser och var rädd i skolan. Det var svårt för mitt yngsta barn att förstå att inte veta var han bodde och att inte kunna använda sitt riktiga namn, säger ”Lisa”.
På många sätt hade det varit lättare att stanna. Från den dagen blev allt svårt. Den komplexa byråkratin kring att skaffa en skyddad identitet, okunnigheten hos myndigheter och rädslan för att bli upptäckt. För att inte tala om den enorma pressen att klara sig ekonomiskt. Du har mycket att ta itu med samtidigt som du fortfarande har din exmans ständiga kontroll, våld och flyktiga känslor inom dig.
Lisa har nyligen varit i kontakt med många kvinnor som lämnat våldet. Hon tycker om att hjälpa andra. En sak är klar: män styr oftast över sina egna pengar, och ekonomiska frågor kommer ofta i vägen och kan till och med överväga pensionering. Därför borde det vara lättare att få praktisk hjälp.
– Kvinnor ska få kompensation när de går och ska få hjälp att flytta. I dagsläget kan man få hjälp av socialtjänsten men då måste man låna pengar som man ska betala tillbaka.
Frågan är varför det krävs så många kvinnor som Lisa för att vända sig bort från våld? Hur kan politiker blunda för detta när alla vet vad som står på spel? Det är minst sagt dags för dem att börja ställa sig på våldsoffren snarare än förövarna.
Samtidigt har kvinnor som Lisa inget annat val än att fortsätta anpassa hela sin värld till sin våldsamma exman. Under tiden kan han leva sitt liv som vanligt.
