Partiledarna Simona Mohamsson och Jimmy Åkesson kramades efter att Liberalerna meddelat att de skulle skrota röda linjer mot Sverigedemokraterna. För herr L väntar en extra rikskonferens för att rösta om partistyrelsens beslut. Vinner ja-sidan blir du först i Tidösamarbetet att öppna regeringsdörren för SD.
Även det största partiet i regeringen tycks vara åtminstone nära en sådan dörr. En del av statsminister Ulf Kristerssons motstånd mot att få SD i regering i förra valet har försvunnit.
Dagens uppfattning är att L inte kommer att kunna ta sig förbi riksdagens väggar. I slutändan tror Linnéuniversitetets statsvetenskapslektor Eric Wammer att SD kommer att bli största parti, förutsatt att Tid-partierna samlar tillräckligt med stöd för att bli större än oppositionspartierna och dessutom enas om att bilda regering tillsammans.
Partiet har då tillräckliga skäl att kräva flera ministerposter.
– Har man 24 ministrar kan man tänka sig ett 10-tal från Sverigedemokraterna, 8 från Moderaterna, och ungefär 3 vardera från Liberalerna och Kristdemokraterna. Men det mesta talar för att L inte kommer att delta, säger Eric Wommer.
Även de viktigaste regeringsrollerna kommer att delas upp. Där tror statsvetare att moderaterna kommer att behålla posterna som premiärminister och finansminister, men avsäga sig justitie- och utrikesministrarna. Vidare menar han att nomineringen av invandringsministern och talmannen kan gå till SD.
– Från Gunnar Strömmers synvinkel är justitieministerposten problematisk. Det kan bli en tuff dragkamp om stolen då han av många ses som en nyckelfigur för moderater.
För moderater är det viktigare att behålla rollen som finansminister än utrikesminister, resonerar Eric Wommer.
– Min avhandling i det här fallet är från en statsminister som arbetar med utrikesfrågor. På så sätt, säger han, skulle statsministern kunna spela en större roll i de här frågorna om det fanns en utrikesminister som representerade ett annat parti.
– Det här är min teori, men här finns bara antaganden.
Jenny Madestam, docent i statsvetenskap vid Söderthorns högskola, håller med om att M sannolikt kommer att behålla sin post som statsminister och finansminister och att det kommer att bli en kamp om justitieministerposten, där SD eventuellt vinner i slutändan.
I en regeringsstrid mellan SD, M, KD och L kommer mindre partier att vinna fler ministerposter än vad som står i proportion till deras storlek, precis som nu. Och alla kommer att ha sin egen agenda.
– Man måste tänka på vad de andra partierna vill lämna efter sig under nästa mandatperiod. För moderater blir det ekonomisk politik. I KD:s fall tror jag att de inte vill ge upp posten som hälsominister, det är deras fråga. Och för Liberalerna vill man ha kvar skol- och utbildningsfrågan, säger Jenny Madestam.
Statsvetare resonerar att även om SD är den minst erfarna regeringen av de fyra partierna har den potential att fylla några mindre viktiga poster. Invandringsministern, integrationsministern, kulturministern, biståndsministern och socialförsäkringsministern är några av de förslag som nämns. Detsamma gäller KD-ledaren Eva Bushs roll som energiminister.
– Jag kan tänka mig att herr Bush vill bli utrikesminister. Det skulle vara ett steg i hennes internationella karriär.
Hon tror dock inte att moderaterna kommer att avstå från utrikesministerposten till SD. I det avseendet är M, KD och L väldigt olika SD.
–Det är ofta så att riktningarna är olika. SD har en mycket mer nationalistisk ställning än M eller L, och delvis också KD.
