Utvecklingen av händelser i Iran påverkar också räntemarknaderna. Riksbanken väntas komma med ett nytt räntebesked på torsdag och efter det väntas inga förändringar, men ur ett marknadsperspektiv prissätts räntehöjningar i år.
Det beräknas att denna räntehöjning kommer att följas av ytterligare en räntehöjning 2027, och om båda räntehöjningarna sker blir styrräntan 2,25 %.
Det innebär att räntekostnaderna på ett lån på 3 miljoner kronor blir 15 000 kronor högre per år (bortsett från effekten av ränteavdrag). Kristina Sahlberg, sparekonom på Skandiabanken, påpekar att det som bolånetagare är mycket svårt att tajma utvecklingen på räntemarknaden.
”Detta gäller särskilt nu när geopolitiken påverkar förväntningarna från en vecka till nästa. Vi har sett hur snabbt marknaderna har rört sig efter Irankriget. Tidigare väntade en räntesänkning prisar de nu in ytterligare en räntehöjning. Detta visar hur osäkert ränteläget är både på kort och lång sikt”, skriver hon i en kommentar till TT.
I februari, före krigsutbrottet, var de genomsnittliga årliga räntorna för rörliga och fasta lån relativt likartade. Vissa företag hade även lägre snitträntor på lån med ett års bindningstid, enligt jämförelsesajten Compriser.
Christina Sahlberg poängterar dock att alla ska gå tillväga utifrån sin egen ekonomiska situation.
”När man ska välja mellan ett fast eller rörligt bolån tycker jag att man ska börja med sin egen ekonomiska situation och sin egen säkerhet, snarare än att försöka gissa sig till vad räntorna blir. Människor som vill ha stabila och förutsägbara boendekostnader bör överväga att knyta ihop sina bolån. De som har råd och klarar av svängningar kan hålla sig till en rörlig bostad”, skriver hon.
Christina Sahlbergs tips är att titta på snitttaxan, eller den kurs som kunderna faktiskt får, snarare än den officiella taxan.
”Det som är viktigt att veta är att banker kan erbjuda tillfälliga ränterabatter som löper ut efter en viss tid, vilket kan göra att du betalar mer för ditt lån än vad du borde”, skriver hon.
