Detta är ett inlägg för Dagens Nyheter. Författaren är ansvarig för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Den första meningen i regeringsformen (1974:152) lyder: ”All offentlig makt utgår från folket.” Detta är demokratins grundläggande princip. Sällan har folkviljan varit så tydlig som i frågan om utvisning av tonåringar.
Minst 2 artiklar/inlägg har förekommit i nästan varje dagstidning sedan augusti 2025 då denna fråga togs upp av DN för minst 6 månader sedan. Människor från hela landet och organisationer skriver inlagor, lokala myndigheter är rasande över att de förlorar viktiga människor som kan göra jobbet, sjukvårdssystemen skriker och kyrkor engagerar sig. Konsekvenserna är tydliga: det finns en kompakt rörelse mot utvisningen av tonåringar som kommit till Sverige med sina föräldrar och bott där i många år.
I princip ser ett demokratiskt system ut så här: Alla människor som bor i Sverige, inklusive invandrare med medborgarskap, väljer tillsammans ett politiskt parti att delta i folkomröstningen. Alla röster är lika mycket värda.
Därför fattar den nationella regeringen, som representerar folket, beslut. De är formulerade i lagar och utgör sedan beslut så att alla som deltar i processen känner sig inkluderade och accepterade. Dessa är stadierna i den demokratiska processen: 1) Folkviljan som uttrycks i politiska partier genom politiska val. Inför val redovisar politiska partier sina avsikter. 2) Riksdagen, som sammanfattar folkviljan. 3) Lagar som säkerställer att folkets anmälda vilja faktiskt följs.
Ingenstans i inlägget finns det något stöd för utvisning. Det är sant att invandringsminister Johann Forsser (man) har starka partilojaliteter, men även han är noga med att visa sin egen medkänsla, med darrande röst.
Inte heller röster djupt inom nationen citerar eller citerar de negativa egenskaperna hos invandrare som anges till höger och som ligger till grund för hela problemet: bristfällig livsstil, skadegörelse, ohälsosamma värderingar, kriminalitet etc. tvärtom. Invandrarna tog sig in i Sverige och verkar ha anpassat sig till det. Människor älskar invandrare, de är vänner, grannar, kollegor och sjukvårdspersonal som har hjälpt dem. Nya frågor har uppstått även i SD-världen. Folk gillar dem och vill behålla dem, kommuner behöver dem, och utan dem kollapsar sjukvården. Röster har höjts från olika håll, inklusive lokala myndigheter som vill behålla sina anställda.
Det är svårt att hitta en tydligare nationell vilja än vad som just nu pågår när det gäller utvisning av tonåringar. Inga invändningar framfördes. Ingen tidning eller radioprogram har uttryckt något motstånd. Och som för att backa upp den kritiska åsikten gjorde Novus en undersökning, rapporterad i Göteborgs Posten, som visade att 76 procent av befolkningen tyckte att det var fel att utvisa unga som växt upp i Sverige. Situationen är mycket lik en folkomröstning.
Då borde problemet bli klart. Folket uttryckte sina åsikter kraftfullt.
Det är på andra nivån, riksdagen, som problemet dyker upp. I riksdagen där folkviljan ska förverkligas. Det är där andra faktorer spelar in. Frågan har flyttat till en ny nivå. Det är inte bara besluten som fattas som spelar roll. Extraordinärt är vi nu samtidigt, eller ännu mer, när vi står inför riksdagsval. Fokus ligger mer på vem som får äran i nästa val, och mindre på hur det kommer att bli. Förslag som, om de genomförs, skulle rätta till de brister människor uttrycker avslås med motiveringen att de är missriktade. Då är plötsligt hela riksdagen på varandras nåd, och fokus för problemet övergår till tvister mellan partierna.
Och hur är det med lagen? Den finns redan och är ett uttryck för folkviljan. Denna lag är felaktig och har lett till felaktiga åtgärder som folk för närvarande protesterar. Detta är inte unikt; denna kritik framfördes redan i olika former innan lagen trädde i kraft. Regeringar som styr utifrån ett mandat av folkviljan fattar beslut som klart strider mot folkets vilja. Hur navigerar vi i detta? En demokratis lagar ger ingen vägledning.
Det kan finnas en lösning, men frågan är hur genomförbar den är. Viktig övervakning och vaksamhet mot andra oönskade effekter som kan uppstå av nya åtgärder kan komma att bortse från och utfallet kommer i alla avseenden att bero på hur stor vikt de olika parterna lägger i denna fråga. Och trots tidigare varningar, bland annat att han avgick från Migrationsverkets etiska råd, är granskningen och utfallet på alla nivåer fortfarande oklart.
Möjliga vägar är:
1. Följ folkets vilja och sluta utvisa tonåringar nu. Det är dock ett oundvikligt argument att det kan behövas tid för att grundligt se över hela lagen för att förhindra nya överraskande och oacceptabla effekter. Även denna fråga behöver genomgå en etikprövning.
2. Invandringspolitik kan tas upp som en kampanjfråga under de kommande månaderna för att ge väljarna en chans att överväga olika alternativ. Men även om det inte tas upp i valrörelsen kommer denna fråga säkerligen att få inverkan på valet och kan leda till en omställning av regeringen.
Vi människor, från vilka all makt utgår, förväntar oss resultat.
Mer information om avsändaren: Vem är avsändaren och hur skriver man ett svar?
Övrigt inlämnat av: dn.se/insandare
