Vill du veta hur mycket dina medarbetare tjänar? En ny lag ska göra det lättare att dela på någon annans lön. Men arbetsgivarna är rasande och kräver att lagen ska upphävas.
– Regeringen behöver ompröva, säger Kamila Gunvik från Svenskt Nöringsliv.
Artikelsammanfattning
Nya lagar om lönerapportering innebär ökade kostnader och kontroller för företag och andra arbetsgivare, som måste uppfylla EU:s krav för att minska löneskillnaderna mellan könen. Det varnar Svenskt Näringsliv, SKR och Arbetsgivarkontoret i en skrivelse till regeringen. Lagen kräver att löner redovisas som års- och timlöner, inklusive alla tillägg, ett avsteg från dagens praxis med månadslöner exklusive tillägg. Trots protester från arbetsgivargrupper har regeringen ingen avsikt att dra tillbaka lagen och säger sig vara redo att fortsätta dialogen med arbetsmarknadens parter.
Denna sammanfattning skapades med hjälp av AI och kvalitet garanterad av vår redaktion. Läs vår AI-policy.
läs mer
I en gemensam skrivelse till regeringen varnar Svenskt Näringsliv, chef för Sveriges Regionförbund (SKR), och Arbetsförmedlingen för att lönekartläggningen ”i grunden kommer att förändras” till det sämre.
Det skulle få ”allvarliga konsekvenser”, skrev de.
– Det här är en stor förändring jämfört med hur saker och ting fungerar i dag, och kommer att kosta företagen både tid och pengar, säger Svenskt Näringslivs löneexpert Kamila Gunvik.
Nya verktyg mot ojämlikhet
Syftet med denna lag är att göra lönerna mer öppna och jämförbara.
I praktiken betyder det att du ska kunna gå till din chef och få dina medarbetares genomsnittliga inkomster efter kön. På så sätt kan du jämföra dig med andra som gör liknande arbete och se om du är på fel sida.
Detta kommer när EU kräver att löneskillnaderna mellan kvinnor och män i EU:s medlemsländer ska minska. År 2023 tjänade kvinnor i genomsnitt 12 % mindre än män.
Men när den svenska regeringen föreslog nya lagar i linje med EU:s krav slog arbetsgivarorganisationerna tillbaka och krävde att regeringen drar i nödbromsen.
Regeringen: ”Vi kommer inte att förändra oss”
Men trots protesterna backar inte regeringen.
”Arbetsgivarna måste anpassa sig till nya regler, och det blir en förändring”, skriver jämställdhetsminister Nina Larsson (till vänster) i en kommentar till Arbetet.
Lagen är inte upphävd eller tillfällig.
Kritiken mot lagen handlar inte om målet om lika lön, utan främst om hur den är utformad, förklarar Kamila Gunvik från Svenskt Nöringsliv.
Ett helt nytt sätt att räkna ut löner
Den nya lagen kräver med andra ord att lönen ska redovisas som årslön och timlön, inklusive förmåner som obekväm arbetstid och övertid.
Svensk arbetsplatsstatistik är annorlunda idag. Det är månadslönen exklusive extra avgifter.
–Systemet har funnits sedan 1990-talet. Fack och arbetsgivare är vana vid det. Det här nya förslaget blir som att dra ut mattan från mattan för de som faktiskt måste göra det.
Enligt Camila Gunvik skulle det inte vara några problem om de nya lagkraven byggde på samma lönestatistik som redan finns tillgänglig för alla arbetsgivare genom regelbundna lönekartläggningar.
Men nu när två helt parallella lönesystem har skapats tror hon att själva syftet med lagen att jämföra löner blir ännu svårare att uppnå.
– Företagen kommer att behöva vända ut och in på sig själva och sina system och anställda kommer att ha svårt att få meningsfull och tydlig information – jag tror ingen är glad över det här.
pekar på EU
Jämställdhetsminister Nina Larsson svarade på denna kritik med att peka på regeringens utgångspunkt: hur EU utformade sina krav på Sverige.
”Det är väldigt tydligt att lönenivån avser års- och timlöner”, konstaterade hon i en kommentar till Arbetet.
”Sverige måste ta itu med det eller riskera en mer komplex och oförutsägbar situation för svenska arbetsgivare i framtiden”, skriver hon, men konstaterar också att regeringen avser att fortsätta dialogen med arbetsmarknadens parter i frågan.
