Spara intehålla
Predazzo.
När skidor i form av boklöv glider nerför Predazzo-backen skrivs ett nytt kapitel i den svenska backhoppningens historia.
I glaskoppen bredvid.
Tittut!
OS-resa: träffa historiska svenska domare och häng med i ”hoppningsvansinnet”
20:02
Klart du känner Jan Boklov.
I mitten av 1980-talet revolutionerade Koskskals egna ”Krypto” backhoppningen efter att ha upptäckt V-stilen av misstag under träningen.
Denna stil uppskattades inte och Boklov blev nästan utskrattad av etablissemanget, men åren har gått och nu hoppar alla stilfullt i svensk stil.
Att bryta mönster kan ta tid.
Det vet Faluns Marit Stub Nybelius.
expandera till vänster
helskärm
expandera till vänster
helskärm
Vi träffade henne på ett perfekt hotell med furuväggar i Val di Fiemme för att prata om hur backhoppare bedöms.
– Från början var backhoppning verkligen en stilsport. I slutet av 1800-talet var det svenskarna som upptäckte att även längden behövde beaktas. Lutningen var liten till en början, första hoppet var säkert 7-8 meter. Sedan hoppade de alla ungefär lika långt, så jag var tvungen att hitta ett annat sätt att skilja dem åt.
Hemma i Falun var pappa Marits skid-SM regissör och hon följde ofta med sin syster till backen när hon började hoppa.
– Jag trivdes så bra att jag ville göra något mer, så runt 1991, vid 18 års ålder, utbildade jag mig till riksdomare.
1998 blev hon internationell jurymedlem och började ge sig ut i världen, men insåg snart att det inte fanns några andra kvinnliga jurymedlemmar i världen alls.
– Det var inte förrän jag började gå runt som jag insåg att jag var den enda tjejen där. Jag fick lite uppmärksamhet på teammöten och sånt, så det kan vara lite konstigt. Det var konstigt.
Har du stött på motstånd?
– Nej, det säger jag inte. Det största motståndet kom när vi började organisera damhoppning på 90-talet. Sedan blev det något helt annat. Du måste tillåta vem som kan göra vad och hur. Det var svårt ibland.
Det var inte förrän 2015 som hon träffade en annan kvinnlig domare på en internationell tävling, och även om det är många fler nu, kommer första gången en kvinnlig hoppdomare tar sig till tornet i OS bara att vara under tävlingarna i Milano och Cortina.
expandera till vänster
helskärm
expandera till vänster
helskärm
Hur var det att klättra upp där vid OS?
– Jag vill verkligen hålla det på OS, med lite mer spänning, och det skulle betyda mycket. Och det fungerade!
Marit knackade sedan på Giovanna Comina, en italiensk domare som hon delade det historiska ögonblicket med.
– Vi kramades och fotade. Det var speciellt.
Vad är dragningskraften med backhoppning?
– När hopparen sitter på stången. Han bär skidor, hjälm och kostym. Och när bommen väl släpps finns det inget som håller bygeln tillbaka. Tittar man till exempel på F1 eller störtlopp så finns det bromsar. Som backhoppare finns det inget du kan göra när bommen väl har släppts. Det är det! Returer är inte möjliga. Och han kunde flyga den stigen med bara hjälp av sina skidor. Det är det coolaste.
Vad gillar du mest med att vara domare?
– Ibland är det nördigt, men det roligaste är när det äkta kommer… En gång gav jag 20 poäng till Stefan Kraft i Oberstdorf. 20.00. Det var jättebra. Jag har gett 19,0 och 19,5 flera gånger, men jag har bara gett 20,0 en gång.
Förklara gärna dina önskemål.
– Du stod och tittade och jag kände en känsla som jag aldrig känt förut. Jag har inget att säga eller kommentera. allt är perfekt. Titta på de två Mac-datorerna där vi trycker på avdrag och bara… nej, tryck bara på OK.
expandera till vänster
helskärm
expandera till vänster
helskärm
Hon gör några tryckande rörelser och gör ljuden när domare vanligtvis ger 0,5 poängs avdrag för en skidskakning, en armryckning eller en semi-telemarklandning.
Hänger du ut genom fönstret, ska du göra det?
– Ja, du kommer att se bättre på det sättet. Om du är lite kortare finns det andra sätt att komma ut och stå upp.
Hur är en typisk dag som backhoppningsdomare?
– Det har varit en lång dag. Jag vaknar 15.15, går uppför backen runt 8.15 och tränar från 09.00 till 11.00. Sedan lunch – vanligtvis samma pasta eller sallad som åkarna, och sedan åker jag hem några timmar. Om du har tur har du tid att koppla av lite på hotellets spa. De återkommer sedan igen på kvällen för tävlingen, med tävlingar fram till 22.00 och ofta inte tillbaka förrän sent på natten. Och det fortsätter att rulla.
Under sin dag i domartornet kommer hon att kunna se och kommentera 500 hopp, inklusive förhoppare och nordiska kombinationer.
På VM är det cirka 6 000 hopp under 10 dagar, medan det vid OS är något färre, troligen runt 4 000.
expandera till vänster
helskärm
Till vardags arbetar hon som lektor i idrotts- och hälsovetenskap vid Högskolan Dalarna och redan 1995 började hon kommentera backhoppning för Eurosport.
Det finns några frågor du behöver ställa. Har du träffat Plex?
– Ja, jag gick den tysk-österrikiska backhopparveckan med honom. Jag hade ”Plex”, Bengt Grive och Åke Strömmer som mentorer. Du ser tillbaka och inser att… du gick i en väldigt speciell skola.
– Det var ”Plex” som jag började kommentera nordiska kombinationer. Det var han som sa till mig att jag skulle ta över på Eurosport och gav mig några råd.
Vad var det för råd?
– Prata inte för mycket.
Om vi kan bedöma råden från äldre kommentatorer till sina yngre kollegor, finns det bara ett resultat av detta problem.
20.0.
