Skyddar det bundna partiet Christerson från övervakning?

Domen uppskjuten för att skydda Christerson

Dörrarna stängdes strax före jul.

Tydes parti meddelade före valet att det inte skulle bli någon översyn av universitetet i den så kallade Landerholmsaffären. Rättsprocesserna mot den tidigare säkerhetsrådgivaren är ännu inte avslutade. Därför, menar de, bör riksdagen vänta.

Det kan låta rimligt. Men det varar inte länge.

expandera till vänster

helskärm

Socialdemokraterna vill, tillsammans med den övriga oppositionen, att universitetsmyndigheter analyserar vilka delar av ärendet som faktiskt kan prövas utan att det hindrar rättegången. Då sa Tido-partiet igen nej.

– Det här är en tydlig mörkläggning från statsministerns sida, sa KU:s ordförande Jenny Nilsson (S) till TT.

politiskt ansvar

Frågor att ställa: Vad är Ulf Kristersson så rädd för?

Henrik Landerholm åtalades för att ha läckt hemlig information efter att ha lämnat ett hemligt dokument på kursen om kontakter mellan Sverige och Turkiet under Natoprocessen. Han friades i tingsrätten, men domen överklagades till Svea hovrätt.

Juridisk granskning är en sak. KU:s uppdrag är inte att döma personer i brottmål. Universiteten bör ompröva sitt politiska ansvar.

Och bara för att domstolen erkänner det betyder det inte att det försvinner.

Det finns också många frågor som inte har med själva åtalet att göra. Detsamma gäller varför det tog 637 dagar att dokumentera byrån. Vilka var säkerhetsrutinerna? Vilken information fick statsministern och när?

Inget av detta ska avgöras i domstol.

långvarig relation

Det är svårt att tolka detta som något annat än att Tidos parti vill skydda statsministern inför valet.

Ulf Kristersson anställde själv Henrik Landerholm som nationell säkerhetsrådgivare. De har en lång personlig relation. Det betyder inte att statsministern är ansvarig för varje misstag som herr Landerholm gör.

Men det gör frågan politiskt känslig.

Lojalitet före transparens

Oppositionspartier föreslår nu att minoriteter i KU ska kunna begära in handlingar i ärenden som anmäls till utredningen. De vill träffa ”Lex Landerholm”.

Majoriteten kan nu stoppa översynen och försvaga riksdagens roll.

Det allvarligaste med Landerholmshändelsen var inte att handlingarna gick förlorade. Det är ett tecken på en politisk kultur där lojalitet övertrumfar tolerans.

Om regeringen är så säker på att allt är bra, varför är den rädd för att bli ifrågasatt?

KU:s granskning är ingen dom. Det är ett sätt att bringa klarhet. När dörren till övervakningen stängs blir misstankarna om att han döljer något starkare.

Varför skulle regeringen annars hindra den nationella regeringen från att utföra sina uppgifter?