Regeringen har slagit fast att vindkraft och annan fossilfri elproduktion är viktig för elektrifiering och klimatförändringar. Det finns dock fortfarande inget generellt sätt att beräkna klimatnyttan av ny elproduktion. Det innebär till exempel att en kommun skulle kunna ställa in ett nytt vindkraftsprojekt utan att veta att ett nytt vindkraftverk skulle kunna ”neutralisera” klimatutsläppen från 1 575 kommuninvånare. Regeringen bör omgående ge Energimyndigheten och Naturvårdsverket i uppdrag att kvantifiera klimatnyttan med vindkraft och annan ny fossilfri elproduktion.
Fossilfritt stål, elektriska bränslen för flygplan och fartyg, klimatsmart cement, elbilar och vätgasdrivna lastbilar förväntas minska utsläppen av växthusgaser med miljontals ton. Detta kräver stora mängder ny elproduktion utan utsläpp. Men när ny vindkraft diskuteras hör vi sällan om dess klimatfördelar och mycket oftare om dess påverkan på landskap och fågelliv.
Naturligtvis kan vindkraft, liksom all elproduktion, orsaka lokala störningar. Men för att väga för- och nackdelar måste vi kunna kvantifiera klimatfördelarna med vindkraft. Därför bör myndigheterna beräkna klimatnyttan av ny vindkraft och annan fossilfri kraftproduktion, eller åtminstone ange en mall som kommunerna kan använda som utgångspunkt när de tar sig an nya vindprojekt.
Vi, nätverket Vindkraftens klimatnytta, säger att klimatnyttan med ny elproduktion kan förklaras på två sätt.
1. Dels för att ny fossilfri el ska användas för att elektrifiera samhället och ersätta fossila bränslen och råvaror inom industri och transportsektorer.
2. Dels för att ny elproduktion ersätter befintlig fossilproduktion i det nordiska elsystemet.
Liksom resten av Europa och världen står Sverige just nu inför klimatförändringar som kräver en betydande ökning av elanvändningen, vilket gör det extra viktigt att förklara fördelarna med klimatförändringar utifrån hur ny elproduktion möjliggör elektrifiering. Detta gäller särskilt för Sverige. Sverige har redan ett i princip helt fossilbränslefritt elsystem på plats. Vår samlade bedömning är att det är rimligt att tro att ny fossilfri elproduktion i Sverige kommer att minska klimatpåverkande utsläpp med minst 600 000 ton per TWh.
Fem exempelberäkningar visar att elektrifiering kan minska utsläppen av växthusgaser med 640 000 till 1 600 000 ton per ytterligare TWh el. Det motsvarar LKAB:s fossilfria stål (cirka 640 000 ton/TWh). Elektrifiering av personbilar och lätta lastbilar i Sverige (cirka 700 000 ton/TWh). Koldioxidavskiljning av Stockholm Exergi (cirka 1,6 miljoner ton/TWh). Heidelberg Materials kolavskiljning (cirka 1 200 000 ton/TWh) och elektrifieringen av lätta och tunga fordon i EU. Sverige kan också bidra (1 100 000 ton/TWh).
Samtidigt kommer ny fossilfri elproduktion att underlätta avvecklingen av kol- och gaskraftproduktionen i grannländerna. Ny vind- och solkraft med lägre rörliga kostnader tränger i första hand undan dyrare bränslebaserad fossil produktion. Om el från kol och gas skulle ersättas med förnybar el i Europa skulle utsläppen minska med cirka 600 000 ton per TWh. Den norska sjöfarts- och vattenmyndigheten säger också att detta är ett resultat av ny havsbaserad vindkraftsproduktion.
I takt med att andelen förnybar och utsläppsfri elproduktion ökar i Europas elsystem kommer de beräknade klimatförändringsvinsterna av att ny elproduktion tränger undan befintlig elproduktion att minska. Men eftersom ny el är en förutsättning för elektrifieringen av det övriga samhället är det lämpligare att börja med de klimatvinster som uppstår när ny elproduktion tränger undan fossila bränslen och råvaror inom industri- och transportsektorerna.
Regeringen slår i sin klimathandlingsplan fast att tillgång till fossilfri el är ”den viktigaste förutsättningen” för att klara Sveriges och EU:s klimatmål och att en utbyggnad av elektrifieringen ”är centralt för att minska utsläppen i flera sektorer till i princip noll.” Regeringen skriver också: ”På kort sikt kommer vindkraften sannolikt att stå för en stor del av den extra elproduktionen. Vindkraften spelar därför en nyckelroll för att möjliggöra klimatförändringar och se till att elektrifieringsmomentumet upprätthålls för att nå målen om nettonollutsläpp senast 2045.”
De flesta vill ha klimatframgång, men för få lokala politiker verkar förstå kopplingen mellan vindkraft och fossilfria stål- och elfordon.
Förra året avbröt de lokala myndigheterna rekordmånga vindkraftsprojekt. Men hur många lokala politiker vet att varje nytt vindkraftverk som installeras på land minskar klimatutsläppen med cirka 12 600 ton? Och enligt Naturvårdsverket motsvarar det utsläppen från konsumtionen av 1 575 lokala invånare?
Vi vill att regeringen omgående ger Energimyndigheten och Naturvårdsverket i uppdrag att kvantifiera klimatnyttan med vindkraft och annan ny fossilfri elproduktion. Det har potential att bli ett viktigt verktyg för att möjliggöra elektrifiering.
Anders Wijkmann, tidigare ordförande i Miljömålsnämnden och ordförande i Windkraftens Klimatonitta Network
Nils Granditz, vd för Green Power Sweden
Jan Näs, Sveriges landslag, Galileo Empower
Mads Miltersen, VD för EnBW Sverige
Peter Zachrisson, VD för SR Energy
Anders Widman, Eurowind Energy, Sverigerepresentant
Helena Tilborg, Sverigechef på Eolus
