Detta är en åsiktsartikel av Dagens Nyheter. Författaren är ansvarig för de åsikter som uttrycks i artikeln.
I en diskussionsartikel argumenterar två författare för att skolpartier bör definieras utifrån tre kriterier: Visserligen formulerade de dem själva, men deras egna normer säger oss ändå att Liberalerna gör rätt.
Först och främst anser författarna till denna diskussionsartikel att skoltjänstemän måste vara tydliga med vad de vill göra med skolor. Liberalerna har otaliga gånger betonat vikten av ordning och reda, både i klassrummet och i skolväsendet. Framför allt handlar det om ett tydligt kunskapsfokus för eleverna att lära sig läsa, skriva och räkna, att elevernas utbildning inte ska undergrävas av inlärningsbrister eller förseningar i stödverksamheten och att lärare behöver få bättre förutsättningar att fokusera på sina undervisningsuppgifter.
Författarna framhåller att skolor också ska utbilda samhällsmedborgare, men vilken typ av samhälle kommer vi att bygga när ett stort antal elever lämnar skolan som funktionellt analfabeter?
För det andra betonar debattörer behovet av att basera politiken på vetenskapliga bevis. Internationella kunskapsmätningar visar att var fjärde 15-åring i Sverige inte kan läsa korrekt. Därför kan de inte läsa korta stycken och upprepa det de har läst. Samtidigt utrustar våra lärarutbildningar inte framtida lärare med tillräckliga kunskaper för att undervisa i tidig läskunnighet. Dessutom ersätter fler och fler elever läsning med text- eller skärmläsning i grundskolor, och deras läroplan är inte baserad på vad vi vet är det mest effektiva sättet att lära barn att läsa.
Så Liberalerna gav med stöd av forskare, skolledare och lärare i uppdrag att ta fram en ny läroplan som tar bättre hänsyn till elevernas kognitiva utveckling, med särskilt fokus på läsning. Vi har tillsatt ett akademiskt råd för att stödja skolmyndigheter i takt med att nya underlag tas fram, och vi reformerar lärarutbildningen för att ge framtida lärare bättre kunskap om evidensbaserat läsinlärning. Det handlar med andra ord om en lång rad åtgärder som ligger utanför skribentens ögon.
För det tredje anser författarna att skolpartierna måste genomföra den politik de lovar att rösta för. Liberalerna i regeringen driver just nu vidare med den största skolreformplanen på mer än 30 år. Dessa inkluderar reformer för en ny läroplan, nya stödsystem, nya betygssystem, förbättrad säkerhet och trygghet i lärandet samt ordning och reda i det fristående skolsystemet.
Det är ingen hemlighet att Liberalerna vill gå ännu längre för att förstatliga skolor och fasa ut vinster från skolväsendet. Det hade dock varit rimligt att debattörerna istället fokuserade på att partiet blockerade förslaget.
Allt jag kan säga är att dessa två författare har fel. Deras egna tre kriterier bekräftar att Liberalerna är det enda skolpartiet i riksdagen.
Läs fler artiklar från DN Debatt.
