Ett växande antal svenskar har svårt att bygga upp sin ekonomi igen. Och välfärdsforskaren Tapio Salonen spår att utvecklingen går åt fel håll.
– Vår självbild av välfärdssamhället behöver omvärderas.
Runt 2 miljoner människor, var femte svensk, är ekonomiskt trasig och skulle inte klara av en oväntad utgift på 14 000 kronor. Det visar nya siffror från Statistisk sentralbyrå (SCB).
Cirka 320 000 personer har inte råd att äta en proteinhaltig måltid, som kött, fisk eller vegetariska måltider, varannan dag. Det motsvarar cirka 4 % av Sveriges befolkning.
För många människor är det mycket svårt att förena vardagen. En av dem är Lana, mor till fyra barn. Människor som livnär sig på arbetstid kompletterad med socialförsäkring.
– Om barnen mår lite illa eller inte vill gå till skolan, säger hon till Arbet, ”Gå bara till skolan, ät och kom tillbaka om du behöver.”
Dubbla på 5 år
Antalet fattiga i Sverige har fördubblats på fem år. 360 000 Från 2021 730 000 förra året.
– Det handlar trots allt om fördelningspolitik, till exempel ekonomisk familjepolitik. Tapio Salonen, senior professor i socialt arbete vid Malmö högskola, säger att situationen blir värre.
Vissa grupper är särskilt drabbade av fattigdom. Arbetslösa och ensamstående föräldrar (särskilt mammor) sticker ut i statistiken.
Det är till exempel tre gånger vanligare att arbetslösa inte kan äta en näringsrik måltid varannan dag jämfört med personer som har ett jobb.
En av fem (19 %) ensamstående mammor lever i fattigdom. Motsvarande siffra för vuxna som lever tillsammans utan barn är 3 procent.
”Piskans politik”
Tapio Salonen är heller ingen överraskning.
– Andelen av BNP som ägnas åt att stödja de mest utsatta har gradvis minskat under de senaste decennierna. Och det har skett oavsett vilken politisk majoritet som finns och vilka ekonomiska förutsättningar som än finns.
Han tror också att allt eftersom utvecklingen fortsätter kommer det att bli fler fattiga. Till exempel genom vad han kallar ”piskpoliser”, som införande av bidragstak och sänkta ersättningsutbetalningar från a-kassan.
– Det finns en omhuldad föreställning i politiken, utan forskning, att människor snabbare kommer att befrias från arbete och bli självförsörjande. Men det finns ingen sådan tydlig koppling, säger Tapio Salonen.
Istället kräver man att olika hjälpmedel för ekonomiskt utsatta grupper ska indexeras, eller höjas i takt med inflationen.
ihåliga bidrag
– Stödsystem för de mest utsatta, som försörjningsstöd, bostadsbidrag, barnbidrag och aktivitetsersättning, har inte hållit jämna steg med 2000-talets kostnadsutveckling. Och det förklarar mycket av den här situationen.
För att stödja ensamstående föräldrar vill Tapio Salonen se ytterligare utbetalningar till barnbidrag för just denna grupp.
– Stöd som finns i andra nordiska länder, men inte i Sverige. Därför behöver vår självbild som ett toppmodernt välfärdssamhälle helt enkelt omvärderas.
Andra förklaringar till fattigdomssiffrorna inkluderar stigande matpriser, kraftiga höjningar av bolåneräntor, energipriser och stigande arbetslöshet under de senaste åren. Men även när inflationen återvänder och bolånen blir billigare, fortsätter antalet människor som lever i fattigdom att öka.
– Inflationen har fallit, men det betyder inte att priserna har fallit, bara att de har stigit i lägre takt. Priserna är fortfarande 20 % högre än 2021. Och reallönerna har inte hängt med. Det är därför inte konstigt att fattigdomsnivåerna inte har sjunkit, säger Karina Mood, professor vid Stockholms universitets institut för social forskning.
Karina Mood, professor vid Stockholms universitet.
normal levnadsstandard är för hög
Måttet som SCB använder kallas materiell och social fattigdom och används när människor eller hushåll inte har råd med en levnadsstandard som anses normal i samhället, som att äta näringsrik mat, köpa nya kläder och delta i sociala aktiviteter.
En person som inte har råd med 5 av 13 sådana saker anses leva i materiell och social fattigdom. En poäng på 7 av 13 klassificeras som allvarlig materiell och social fattigdom.
Även om svensk statistik förändrade sättet att mäta den 2022, menar Karina Mood att fattigdomen har underskattats fram till nu. Så även om hon inte vill göra allt för mycket väsen av höjningen, bedömer hon att siffrorna för 2025 är mer korrekta än tidigare år. Tidigare har endast telefonintervjuer genomförts, men nu har andelen respondenter som svarar på webbenkäter ökat.
– och det visar sig att det är lättare för folk att svara ärligt om känsliga saker än att bli intervjuad av en människa. Därför är de nuvarande nivåerna troligen mer tillförlitliga än tidigare, säger Karina Mood.
Vad är fattigdom?
SSB och SSB definierar en fattig person (materiell och social fattigdom) som en vuxen person som inte har råd med minst fem av följande: Om det är sju saker du inte har råd med så kallas det för svår materiell och social fattigdom.
Oväntade utgifter på 14 000 kr utan att låna eller be om hjälp Tillbringa en vecka hemifrån varje år för att betala lån och räkningar Äta kött, fågel, fisk eller motsvarande vegetariskt alternativ varannan dag För att hålla huset tillräckligt varmt Personbil Byte av utslitna möbler Internetanslutning Byte av slitna kläder till passande vädret inköp av lämpliga två storlekar en liten summa pengar, motsvarande en biobiljett, på dig själv varje vecka En vanlig fritidsaktivitet Att träffa en vän eller släkting på middag eller fika minst en gång i månaden
Andra sätt att mäta fattigdom:
Relativ fattigdom – inkomst mindre än 60 % av medianen. Enligt denna indikator är cirka 13 procent av människorna i Sverige fattiga. Låginkomstkriterier – Om du inte har tillräckligt med inkomst för att täcka väsentliga utgifter som mat, boende, barnomsorg och lokala transporter. Andelen personer med låga inkomster är cirka 5 %. Absolut fattigdom – lever på mindre än cirka 2 USD per dag. Detta är en åtgärd som fastställts av Världsbanken. I Sverige är det väldigt få som är fattiga i det måttet.
läs mer
