Utan att ta hänsyn till verkligheten hade sannolikt invandringen blivit mycket kostsam, skriver en krönikör på Arbetet.
I fredags skrev Svenska Dagbladet om kostnaderna för invandringen, baserat på en studie från norska konjunkturinstitutet förra året. ”Priset på Flyktingvågen: ’Sveriges BNP sjunker'” löd den alarmerande rubriken. Den högerpopulistiska tidningen Bulletin tog upp nyheterna och citerade rapportförfattaren Karl Wallentin: ”Oavsett vad vi gör innebär en flyktingvåg en nedgång i BNP per capita.”
Det låter allvarligt. Är det sant?
Det första man bör veta om denna rapport är att den inte bygger på empirisk forskning, utan på en teoretisk modell. Det handlar med andra ord inte om verkligheten. Det är en berättelse om effekterna av en våg av flyktingar i en fiktiv värld.
Att säga något om verkligheten baserat på rapporten är som att säga att tidsresor är möjliga eftersom Oppfiner Jocke byggde en tidsmaskin.
KI orealistiskt
I den verkliga världen minskade inte flyktingvågor Sveriges BNP per capita. Tvärtom steg den från 2015 fram till pandemin.
Det finns flera anledningar till att institutets modell visar motsatta resultat. Den ena är att den antar att sysselsättningsgraden för flyktinginvandrare är lika låg som den var från 2000 till 2014. Sysselsättningsgraden var då cirka 55 procent. Efter flyktingvågen steg den andelen till 62 procent och ligger nu på 66 procent.
Gamla data är dock inte ett stort problem med modellen, utan snarare ett orealistiskt antagande.
Vad sägs om detta? ”Ett viktigt förenklat antagande är att denna modell, liksom nästan alla andra modeller i forskningslitteraturen om invandring, helt ignorerar efterfrågans inverkan på BNP.”
Akademikernas märkliga värld
De saker vi brukar prata om i termer av tillväxt – hur mycket hushållen spenderar, hur mycket företag investerar, hur räntorna stiger eller sjunker, hur mycket banker lånar ut, storleken på statsbudgetar etc. – är helt irrelevanta här.
Påståenden som ”Det är framför allt den inhemska efterfrågan som driver tillväxten”, som du kunde läsa i en annan publikation från norska konjunkturinstitutet förra året, har inget med denna modell att göra.
Dessutom ingår inte längre artiklar med rubriken ”Flyktingvåg bakom Sveriges BNP-tillväxt” som Dagens industri publicerade när den publicerades första gången 2016.
Ett annat antagande i modellens bizarrovärld är att flyktinginvandring leder till en höjning av skatterna på arbete. Enligt modellen kommer detta att leda till att arbetslösheten ökar. Detta är den ”huvudsakliga orsaken” till att de tillverkade skadliga effekterna av denna modell kvarstår under lång tid.
20 års skattereduktion
Vissa kanske undrar vilken planet denna modell kom från. Kommer skatterna på arbete att höjas? I Sverige?
Vi får för närvarande vårt tionde jobbskatteavdrag sedan 2007.
Vissa kanske undrar vad poängen med den här typen av rapporter från ett främmande land där alla rutor är runda. Det är inte till hjälp för människor som vill få en uppfattning om kostnaderna för flyktinginvandring.
Men under täckmantel av ett vetenskapligt argument kan det säkert komma väl till pass för den som vill främja bilden av invandrare som sociala parasiter och driva Sverige längre och längre i den högerextrema riktningen.
