Svenska hushållsbudgetar har länge pressats av den höga inflation som den socialdemokratiska regeringen lämnat efter sig. Och när priserna stiger står det snabbt klart om marknaden fungerar som den ska eller inte. Regeringen tar nu tag i roten till problemet med reformer som ska göra det lättare för nya företag att starta upp och för kunder att byta leverantör. På så sätt gör vi det billigare att vara svensk.
Sveriges konkurrenslandskap har länge varit enastående. Europeiska kommissionen bedömer att det har den högsta koncentrationen av marknader i Europa. När många företag konkurrerar om kunderna är det ofta billigare att bli bättre. Men när en marknad domineras av ett litet antal marknader är priserna ofta högre och kunderna har mindre valmöjligheter i butiken.
Detta är uppenbart på matmarknaden. Det finns inga lågprisbutiker i 102 av de 290 kommunerna. Cirka 1 miljon svenskar är drabbade. Och även om du har flera butiker är konkurrensen uppenbar. Av de 428 varuhusen har cirka 11 % en närmaste konkurrent inom samma kedja. Det ser ut som valfrihet, men det är inte plånboksvänligt.
Ett relaterat problem finns inom banksektorn. Trots att bolåneräntan ofta är den största utgiften för hushållen har sex av tio bolånetagare aldrig bytt bank. När bytet är svårt har bankerna lättare att behålla kunder och det är mindre press att erbjuda lägre räntor och bättre villkor.
Regeringen föreslår därför nya konkurrensmedel. När marknadens funktion försämras ska de svenska konkurrensmyndigheterna kunna utreda vad som hindrar konkurrensen och besluta om åtgärder för att förbättra situationen, även om de inte kan peka på tydliga regelöverträdelser. Att byta leverantör kan vara onödigt komplicerat, hinder kan hindra nya företag från att bildas, eller branschpraxis kan låsa sig i termer och hålla priserna höga.
Poängen är enkel. Det betyder att fler aktörer måste kunna konkurrera på marknaden. Som konsument ska du ha friheten att välja och friheten att välja bort. Det pressar priserna, förbättrar situationen och gör vardagen enklare för fler.
Att stödja svenska småföretagare, som utgör kärnan i vårt näringsliv, ligger samtidigt i varje borgerlig regerings DNA. I början av detta år trädde nya 3:12-föreskrifter i kraft. Det innebär lägre skatter för 60 000 företagare och en minskning av regelbördan med en tredjedel. Det kommer också att tillfälligt sänka arbetsgivaravgifterna för unga med en tredjedel, vilket gör anställningen billigare.
Dessa förändringar kommer att få stora konsekvenser för svenska företagare. De som tar risker, skapar jobb och bidrar till samhället genom hårt arbete borde veta att denna regering står på deras sida.
Det var inte alltid så. Den offentliga sektorn ägnade länge istället sina resurser åt att konkurrera med privata företag på villkor som företag aldrig kunde matcha.
Den som följer det här numret har läst historien om en kommunal restaurang som förlorat pengar i decennier och fått miljontals kronor i subventioner för att hålla öppet. Av de 133 ärenden som var föremål för prövning var 128 kommunala gym som fick fortsätta sin verksamhet trots att de drivs i strid med stadslagen. I verkligheten var tidigare regler mot osunda offentliga marknadsföringsmetoder ineffektiva. Företagen fick betala priset.
För att vända denna trend går regeringen vidare med ett totalförbud mot offentlig försäljningsverksamhet. För att undantas från förbudet måste lokala myndigheter eller andra offentliga organ ange tydliga skäl. Detta kommer att skapa rättvisa och förutsägbara långsiktiga förutsättningar för svenska företagare.
Det sänder också en tydlig signal till den offentliga sektorn. Skatter ska i första hand finansiera kärnverksamheter som skolor, vård, socialvård och infrastruktur, inte kommersiell verksamhet som hämmar privata företagare.
När konkurrensen fungerar blir Sverige en billigare och bättre plats att bo på. Vi tar nu nästa steg för att minska kostnaderna, öka valfriheten och stärka svensk ekonomi där det betyder mest: i människors vardag.
Evas Bush (KD) närings- och energiminister
