När det gäller kvinnligt företagande hamnar Sverige i den absoluta botten av EU. I de flesta länder runt omkring oss är det fler kvinnor som startar och driver företag. Vidare går utvecklingen åt fel håll, underlättat av en rad politiska beslut som har försvårat situationen för kvinnor som driver företag inom välfärdssektorn, framför allt i Stockholmsregionen där majoriteten utgörs av S, C och MP (med stöd från V).
I EU är det bara Malta och Slovakien som har en lägre andel kvinnliga företagare med anställda än Sverige. Detta är en allvarlig respektlöshet för vårt land, som gillar att kritisera sig självt som ett utvecklat land med ett jämlikt samhälle.
För det är viktigt för samhället att fler kvinnor driver och äger företag. Det är inte bara en fråga om rättvisa, utan kvinnliga entreprenörer lägger också till nya perspektiv, innovation och kapacitet. Dessutom är de viktiga förebilder för nästa generation. I takt med att fler kvinnor startar och driver företag kommer också rekryteringsbasen för vd:ar och viktiga styrelseposter att öka.
Ett arbetsliv som egen företagare innebär högre risker än ett arbetsliv som anställd. Och forskning visar att kvinnor som grupp är mindre benägna att ta dessa risker. Detta leder också till att kvinnor som grupp är mindre benägna att konkurrera än män, vilket möjligen påverkar deras önskan om eget företagande.
Det finns inga bevis för att kvinnor och män skiljer sig åt i sin förmåga att driva företag. Det som finns tillgängligt är forskning om deras olika preferenser, särskilt från experimentell ekonomi. Även om det finns en viss överenskommelse mellan män och kvinnor när det gäller entreprenörskap, är män starkare när det gäller riskvilja och tro på sin egen förmåga. Därför finns det könsskillnader som påverkar vem som startar och driver företag eller inte.
Det finns dock ett område där svenskt kvinnligt företagande ligger i nivå med andra EU-länder. Det är välfärdsområdet. Här har svenska kvinnor startat och drivit många framgångsrika företag. Men den framgången riskerar att omintetgöras. Stockholmsregionen genomgår just nu en omfattande privatisering som berör allt från ambulanssjukvård och ätstörningsvård till äldreboenden. Det är i grunden en ideologisk dekonstruktion. Majoriteten i regionen anser helt enkelt att de ska driva verksamheten, även om privata aktörer finns och ofta kan startas och ledas av kvinnor och kan nå lika eller bättre resultat.
Detta har underblåst retorik som skyller privata välfärdsföretag för de flesta av samhällets brister och brister, vilket ökar osäkerheten och försvagar incitamenten att driva välfärdsföretag. I Stockholm har privatiseringen lett till allt längre väntetider på vården, eftersom privata utförare försvinner innan regionen kan bygga upp sin egen kapacitet. Detta är ett dödsstöt för kvinnligt företagande och riskerar att cementera Sveriges position som sämst i EU för kvinnligt företagande.
Syftet med den pågående privatiseringen är verkligen inte i första hand att avskräcka kvinnliga entreprenörer. Men det skulle vara effektivt. Därför behöver tonen i den svenska debatten sänkas och göras mer faktabaserad och alla konsekvenser av exempelvis privatiseringsbeslut måste lyftas och betonas. Varje dag ser vi exempel på politisk överdrift som skapar ett narrativ som är långt från verkligheten, särskilt när det kommer till affärer. Och oavsett frågan har samhället mycket att vinna på en mer saklig diskussion.
Ett självklart och enkelt policyverktyg är att följa upp och granska kvalitet i både privat och offentlig miljö, gärna med oanmälda besök. Över 80 procent av välfärden i dag tillhandahålls trots allt av offentliga aktörer, även om media och politiska intressen är snabba med att föreslå motsatsen. och politik som gör det lättare, inte svårare, att göra affärer, särskilt inom sektorn för mänskliga tjänster. – Fler kvinnor kommer att våga bli företagare. Det skulle vara bra för Sverige och för dess välfärd.
Mårten Brix, Fil. Civilekonom, styrelseordförande i Almega FutureTech
Johanna Mellerström, Fil. Ph.D. i nationalekonomi, professor vid George Mason University –
Universitets- och anslutna forskare IFN (Institute for Business Research)
