Gabriella är 8 år och född i Sverige, men utvisas just nu till El Salvador. varför? Hennes pappa Jonathan, städare, tjänar bara några tusen kronor i månaden, vilket är för lite.
Över 10 000 personer riskerar att utvisas om regeringens plan för att ytterligare höja lönekraven genomförs.
Artikelsammanfattning
Familjen Pérez, som bor i Forsbacka, ska utvisas till El Salvador. Även om du har ett heltidsarbete och en sammanlagd månadsinkomst på över 50 000 kronor så uppfyller du inte statens skärpta lönekrav. Socialdemokratiska partiet och vissa LO-förbund är kritiska till utvisningen av personer som redan är etablerade i Sverige. Regeringen försvarar reglering. Åttaåriga Gabriela Perez led av extrem ångest innan hon blev utstött från skolan. Familjen har fått ett starkt stöd i Forsbacka och hoppas kunna återvända dit i framtiden.
Denna sammanfattning skapades med hjälp av AI och kvalitet garanterad av vår redaktion. Läs vår AI-policy.
läs mer
”Gabby, vi saknar dig.” Orden omgivna av röda hjärtan fyller bilden. 2 Alla barn i klassen ritade en bild till Gabriella, ”Gabby”, som snart ska lämna Sverige.
Om några dagar går hon ombord på ett plan till El Salvador, en plats hon aldrig varit på förut. Som rapporterats av P4 Gävleborg och andra medier.
I ett flerfamiljshus i det lilla samhället Forsbacka i utkanten av Gävle står flyttkartonger staplade längs väggarna. Medan Gabby är i skolan håller hennes föräldrar Jonathan och Sylvia Perez på att riva huset.
Gabbys rum är det enda orörda, med gosedjur snyggt arrangerade på hennes säng.
Hennes 8-åriga dotter, Gabby, är orolig över att bli utvisad till ett land hon aldrig har varit i.
Det är svårt för Jonathan och Sylvia att prata om hur utvisningen kommer att påverka deras dotter.
Min 8-åring, som vanligtvis är glad och glad, gråter nu mycket och känner sig orolig. Ett friskt barn måste plötsligt föras till akuten på grund av buksmärtor som inte försvinner.
Jag tjänade mer än 50 000 men det räcker fortfarande inte
Orden fastnar i min hals. Men de säger ändå.
– Det gör ont att prata om det. Men det finns tusentals människor som har blivit utvisade och som tyst lämnar. Vi måste säga ifrån, inte bara för oss, utan för alla som berörs av reglerna, säger Jonathan Perez.
Båda Gabbys föräldrar har vanliga jobb, är medlemmar i ett fackförbund och arbetar för arbetsgivare med kollektivavtal. Tillsammans tjänar de över 50 000 kronor i månaden, bor i lägenhet och har det bra ekonomiskt.
Men det räcker inte när lönekravet för att arbeta i Sverige (29 680 kronor i månaden) ligger långt över den kollektivavtalade minimilönen för många tjänstekategorier, som städare, vårdbiträden och fastighetsskötare.
Familjen utvisas just nu till El Salvador, där de lämnade landet 2017 på grund av dödligt gängvåld. När Jonathan ansökte om förlängning av sitt svenska arbetstillstånd 2022 var lönekravet att följa kollektivavtalet, men att tjäna minst 13 000 kronor i månaden. Processen tog dock tid och när Jonathan fick beslutet hade regeringens löneökningskrav redan införts.
För Gaby är Forsbacka det enda hem hon känt till. Hon växte upp här, gick på dagis och går för närvarande i andra klass.
Att Sylvias lön som hemtjänstplanerare överstiger hennes inkomstkrav spelar ingen roll. Eftersom hon står med som medsökande på ansökan kommer hela hennes familj att utvisas.
De fick fyra veckor på sig att organisera sina liv i Sverige. Sylvias jobb har varit i oordning sedan hon slutade. Hon var en spindel i ett nät.
– Några äldre ringde mig. de är ledsna. De säger att de hoppas att jag är tillbaka snart, de ser fram emot det, säger Sylvia.
Se Jonathan och Sylvias samtal.
Mer än 10 000 personer kan drabbas
Jonathan och Sylvia säger till Gabby att idag kommer att bli som en semester och att de ska tillbaka till sina vänner, kusiner, skolan och Forsbackers hus. Silvia planerar att ansöka om ett nytt arbetstillstånd från El Salvador.
Samtidigt vill regeringen höja lönekravet ytterligare till 33 390 kronor från den 1 juni i år. Om det händer riskerar över 10 000 anställda som i dag inte uppfyller lönekraven att utvisas, enligt statistik från Immigrationsverket.
Invandringsminister Johan Forsel ville inte ställa upp på en intervju och skrev i ett mejl att han inte kan kommentera enskilda fall. Han sa dock att ökade lönekrav är viktigt för att undvika bedrägerier och utnyttjande.
”De tidigare lönekraven låg på en orimligt låg nivå, vilket gav upphov till bedrägerier, exploatering, lönedumpning etc. Tills vi höjde dem hade lönekraven varit oförändrade sedan 2008. Sverige har förändrats sedan dess. Idag är arbetslösheten mycket hög och målet med de nya lönekraven var att hitta en balanserad nivå.”
Arbetstillståndsreglerna har ändrats
Fram till 2008 var arbetskraftsinvandring endast tillåten i bristområden, det vill säga yrken där det rådde brist på arbetskraft.
Alliansregeringen införde då generösare regler och försörjningskravet beräknades egentligen till minst 13 000 kronor i månaden. Villkoren måste vara på nivå med kollektivavtal eller branschpraxis.
Den 1 november 2023 trädde nya minimilönekrav i kraft. Det ska motsvara 80 procent av SCB:s medianlön. För den nyss inlämnade ansökan är den 29 680 kr.
Regeringen har föreslagit ett lönekrav på 90 % av medianlönen som beräknas träda i kraft den 1 juni 2026. I år uppgår det till 33 390 kronor per månad.
Regeringen har också ålagt Migrationsverket och Arbetsförmedlingen att senast den 20 mars redovisa vilka yrken som kommer att vara i långvarig brist på arbetskraft och vilka som kommer att undantas från lönekrav.
Källa: Regeringen och Migrationsverket
läs mer
Herr S vill ändra regelverket.
Även Socialdemokratiska partiet driver på för högre löner. I januari gick partiet över för att återinföra behovsprövad arbetskraftsinvandring, som avskaffades 2008 och skulle tillåta människor att få arbetstillstånd endast om det råder brist på arbetskraft.
I den senaste motionen söker partiet skapa ett undantag från lönekravet genom att göra det dispositionellt, eller förhandlingsbart. Enligt motionen innebär det att personer som har etablerat sig i Sverige har rätt att stanna även om lönen understiger kraven. Lönerna ska följa kollektivavtal och vara överenskomna av facket och arbetsgivaren.
– Den här familjen är inte den enda som drabbats, säger Aida Karkiainen (S).
– Det är ett enormt slöseri med mänsklig förmåga. Vårt förslag hade kanske tillåtit dem att stanna.
Familjen Peres har fått fyra veckor på sig att avveckla sitt liv i Sverige.
Fackförbundet kritiserar situationen som ”inhuman”
Fackföreningar av fastighetsbolag och lokala myndigheter organiserar städare. Båda fackförbunden har kritiserat regeländringarna för att tvinga människor som kommit till Sverige och byggt liv här att utvisas.
– Ärligt talat, det är för dåligt. Det är omänskligt och strider mot alla rättsstatsprinciper, säger Johann Ingelsog, företagets kontraktstjänsteman.
Å andra sidan anser företaget inte att det finns ett behov av arbetskraftsinvandring till fackligt organiserade yrken.
– Sverige har en arbetslöshet på 8 %. Problemet, säger Johan Ingelsog, är att lönerna och villkoren inom exempelvis äldreomsorgen är så dåliga att folk inte vill stanna kvar i yrket.
”Vi kan inte skicka ut etablerade mänskliga resurser.”
LO, Fästigets kantonriksdag, liksom Socialdemokraterna, anser att Sverige endast ska tillåta arbetskraftsinvandring när det råder brist på arbetskraft. Niklas Nilsson, ordförande i Fastget, menar dock att om arbetskraftsinvandringen ska regleras av lönekrav måste den följa svenska kollektivavtal.
– Sammantaget behöver den svenska städbranschen inte internationell arbetskraft. Men vi kan inte skicka ut folk som redan är etablerade här och får lön enligt kollektivavtal.
– Det är klart att de blir kvar. Politiker ska inte ha någon inblandning i lönebildningen, som regeringen gör i dag, säger han.
Klassen gav Gabby en bild och en nalle som avskedspresent. Hela klassen berördes av utvisningsbeskedet.
”Jag fick mycket kärlek.”
I Forsbacka samlas samhället för Gabby och hennes familj. En underskriftskampanj mot utvisningsbeslutet inleddes och även lätta demonstrationer hölls. I kyrkan gjorde barnen ett stort legohjärta till Gabby. Vi vill behålla det så tills hon kommer tillbaka till Forsbacka igen.
När Sylvia tänker på det kommer tårarna i ögonen.
– Politiker vill bara bli av med oss, vi känner att vi är värdelösa i deras ögon. Det är inte längre säkert att vara invandrare i Sverige. Men här på Forsbacka, säger hon, får vi mycket kärlek.
Jonathan har minnen från när Forsbacka bestämdes att vara Gabbys uppväxtplats. Det hände på Lergoken dagis, ett stenkast från deras hem.
– Vi kommer aldrig att glömma vad Kindergarten gjorde för Gabby. Även om vi först bara pratade engelska skapade lärarna en känsla av att Forsbacka var vårt hem. Sedan dess har vi kämpat för att lära oss språket och bygga ett bra liv här i Sverige, säger han.
”Sverige har skrivit på barnkonventionen, men vår dotter, som är född här, utvisas. Det kommer att påverka henne psykiskt resten av livet”, säger Jonathan Perez.
Vad vill du säga till politikerna?
– Vi vill inte skylla på någon. Men vi vill visa att det här också drabbar oss, vanliga familjer som jobbar och bidrar till samhället, säger Jonathan.
Silva tar hans hand.
– Politiker kan inte dölja att det är enstaka händelser. De är alla ansvariga. vi är människor.
