Den svenska finansmarknaden upplevde en snabb tillväxt och utveckling under 2000-talet. En bidragande orsak är att pensionssystemet omorganiserades i slutet av 1990-talet och övergick från ett förmånsbaserat system till ett delvis fonderat system. Detta innebar att stora mängder kapital flödade in på kapitalmarknaderna varje år. Denna reform har ökat människors medvetenhet om sparande och skatteincitament har ytterligare stärkt det. Det har stimulerat entreprenörskap och socialt välstånd och bidragit positivt till social utveckling.
Sverige har blivit ett internationellt exempel tack vare tillgången på riskkapital på ett brett utbud av aktie- och obligationsmarknader.
En annan viktig utveckling gäller obligationsmarknaderna. Finanskrisen 2008 ledde till en uppsjö av nya lagar som syftade till att göra bankerna mer motståndskraftiga. Ökade kapitalkrav och skärpta regleringar har tvingat företag som tidigare lånat via banksystemet att vända sig till kapitalmarknaderna. Detta lade grunden för den mycket starka tillväxten av företagsobligationsmarknaden och expansionen av utbudet av räntebärande tillgångar på finansmarknaderna.
Den nuvarande svenska aktie- och obligationsmarknaden uppskattas till cirka 20 biljoner kronor. Det är centralt att detta kapital förvaltas ekonomiskt och effektivt, baserat på välutvecklade regelsystem, rättvisa och ordnade affärer samt allmänna integritetsprinciper. Värdepappersmarknadslagen stadgar att ”finansiella instrument får handlas på en reglerad marknad endast om förutsättningarna för rättvis, ordnad och effektiv handel med finansiella instrument är uppfyllda.” Vi förutsätter till exempel att informationen som tillhandahålls av utgivaren är korrekt, fullständig och aktuell.
Att låna offentligt kapital innebär stort förtroende och kräver särskilt ansvar. Lagstiftare och finansiella tillsynsmyndigheter är tydliga på denna punkt, och regelgivning och tillsyn över banker och andra finansiella företag stärks i den riktningen. Det finns dock tydliga luckor som myndigheter behöver fylla. Vi vill särskilt påpeka att det råder en nästan total brist på tillsyn över obligationsmarknaden, vilket har lett till flera skandaler. Decennier av fokus på aktiemarknaden har begränsat marknadsmissbruk, men tyvärr är detta vanligt på obligationsmarknaden. skada allmänheten, vanligtvis indirekt genom fondens andelsägande;
Man behöver inte vara polis för att förstå att i de mörkaste gränderna sker skumma affärer. Regeringen förbjöd nyligen lån på upp till 50 000 kronor från vanliga människor genom så kallade sparbolag, i ett försök att stärka konsumentskyddet. Samtidigt verkar det vara fritt fram att låna miljarder dollar från sina medborgare genom obligationsmarknaden utan tillsyn. Den filtrerar myggor och sväljer kameler. Vi anser att det är dags att belysa obligationsmarknaden för att skydda folkets sparkapital och stärka den svenska finansmarknaden.
Därför måste statliga myndigheter se till att finansiella tillsynsmyndigheter och ekobrottsmyndigheter har de resurser de behöver för att göra det. Förstärkt tillsyn behöver riktas mot alla aktörer som är verksamma på finansmarknaderna. För att förstå regelverkets fulla omfattning krävs mer än bara en revisor eller advokat. Ärliga avsikter, förutom insikt i hur marknader fungerar, är grundläggande krav för att arbeta på finansiella marknader och hantera komplexa regelverk. 1990-talets alltför kortsiktiga beteende och slarviga råd ledde till skärpta krav på finansiella rådgivare redan vid millennieskiftet. Utöver speciella licenser måste denna grupp genomgå årliga kunskapsuppdateringar.
Dessutom genomför Finansinspektionen särskilda bakgrundskontroller av chefer i finansiella företag. Revisorer och jurister är också mycket viktiga yrkesgrupper för sunda finansmarknader. För revisorer infördes ett särskilt tillstånd för finansiella företag och Revisorsinspektionen införde sanktioner som förbjöd revisorer att revidera företag av allmänt intresse (allmänna bolag). Tyvärr har jag inte de kunskaper eller kvalifikationer som krävs för att vara advokat. Vi, och många av oss som är verksamma i finansiellt reglerade företag, blir ofta förvånade nuförtiden över hur advokater kan göra bedömningar av bedrägeriförenklingar.
Det är dags att ställa samma kunskapskrav för alla viktiga yrkesgrupper på finansmarknaderna, i syfte att säkerställa ärlig kunskap och upprätthålla allmänhetens förtroende.
Stefan Engström, doktor i nationalekonomi i finansiell ekonomi, tidigare regeringsagent grundare Expert
Peter Agard, grundare av Agenta
