Som rapporterats av Financial Times cementerar affären Hellsings image som en av Europas största försvarsstartups.
Münchenbaserade Hellsing, grundat 2021, är en så kallad ”neo-prime” – en ny typ av teknikledare inom försvarsindustrin som prioriterar AI och mjukvara och bygger hårdvara ovanpå det. Altra, en AI-plattform för dataintegration och målinriktning, och autonoma attack- och spaningsdrönare HX-2 och HF-1 är bland företagets huvudprodukter.
Enligt ett dokument som lämnats till Tysklands budgetutskott kommer Helsingfors initialt att leverera drönare till Tysklands väpnade styrkor i ett initialt kontrakt värt 269 miljoner euro (motsvarande 2,8 miljarder kronor), enligt Financial Times.
Kontraktet inkluderar en option att köpa ytterligare HX-2-drönare i framtiden, med ett totalt kontraktsvärde på upp till 1,46 miljarder EUR (motsvarande 15,4 miljarder SEK).
Noterbart är att Berlin-baserade Stark, en slags Hellsing-”lillebror” som bildades 2024 och räknar både Natos innovationsfond och Peter Thiel som investerare, skulle nästan kunna fördubbla affären till upp till 30,2 miljarder kronor (2,86 miljarder euro). Det gällde dock ursprungligen en order till samma värde på 269 miljoner euro.
Stark öppnade ett kontor i Stockholm i mars i år och berättade för Di Digital om sina ambitioner att tillverka Virtus-attackdrönare på en fabrik i Sverige.
Antalet drönare som varje företag levererar har tagits bort från filen.
Båda kontrakten innehåller enligt uppgift en ”innovationsklausul” som förpliktar Tyskland att förse Bundeswehr med den senaste tekniken. Detta återspeglar en önskan att hänga med i utvecklingen, sporrat av Hellsing och Starks inblandning i Ukrainakriget.
Affären var ett stort slag för den tyska vapenjätten Rheinmetall, som gick vidare med affären och förväntades vinna ett kontrakt på 300 miljoner euro. Det sägs dock att det fortfarande finns en chans att Rheinmetall kan vinna ett eget kontrakt senare i år om tester visar att den beväpnade drönarens prestanda är tillfredsställande.
Daniel Eks satsning ledde till uppmaningar om att bojkotta Spotify
Daniel Eks är Helsingfors ordförande och hans bolag Prima Materia är bolagets enskilt största aktieägare med minst 17 procent av bolagets aktier. Primamateria var den största investeraren i Helsingfors senaste kapitalrunda i juni 2025 och bidrog med 600 miljoner euro. I detta sammanhang värderades Helsingfors till cirka 130 miljarder kronor.
Spotifys grundares investering ledde till protester och uppmaningar att bojkotta Spotify, där artister inklusive Massive Attack och King Gizzard and the Lizard Wizard drog sina låtar i protest.
Som rapporterats av Guardian, skrev Massive Attack i höstas i samband med bojkotten: ”De ekonomiska bördor som länge lagts på artister får nu en moralisk och etisk dimension, med fanfonder och musikers arbete som i slutändan finansierar dödlig, dystopisk teknologi.”
Spotify har upprepade gånger betonat att det är helt oberoende av Prima Materia. Daniel Ek avgick som Spotifys vd i januari, men kvarstår som ordförande i bolagets styrelse. Han säger att han nu vill fokusera på att stödja europeiska teknikföretag.
Hellsing, vars partners inkluderar svenska börsjätten Saab, utvecklar både stridsdrönare och obemannade stridsflygplan och har kontrakt med bland annat Frankrike, Storbritannien, Estland och Ukraina. Bloomberg rapporterade nyligen att företagets vapensystem i Ukraina hade problem under fälttester, ett påstående som Hellsing förnekar.
På tisdagen rapporterade Spotify en ökning med 11 procent av månatliga användare, dess bästa kvartal någonsin. Som rapporterats av Di Digital fick nyheten aktiekursen att stiga med nästan 15%.
