Detta är en åsiktsartikel av Dagens Nyheter. Författaren ansvarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Det är välkänt att Sverige har en hög sysselsättningsgrad. Det är allmänt överens om att höga sysselsättningsgrader är en positiv och en styrka för svensk ekonomi. Men när det gäller att diskutera arbetslöshet går åsikterna isär.
Det traditionellt accepterade måttet på arbetslöshet i Sverige är Statistisk sentralbyrås arbeidskraftsundersökning (AKU). Enligt AKU är arbetslösheten runt 9 %, den högsta i EU. Det är därför som en del talar om massarbetslöshet, vilket ger intrycket att arbetsmarknaden är i kris. Du måste lägga till nyans till bilden.
Det dystra tillståndet på arbetsmarknaden gynnar ingen, särskilt inte arbetssökande.
Den svenska arbetsmarknaden står inför många utmaningar, inte minst är matchningsfrågor och behovet av att arbetssökande har den kompetens som arbetsgivarna söker. Men att prata om massarbetslöshet är vilseledande och gör mer skada än nytta. Det dystra tillståndet på arbetsmarknaden gynnar ingen, särskilt inte arbetssökande.
Arbetslösheten bör vara ett mått som speglar de resurser som finns på arbetsmarknaden. Det här är människor som inte har jobb, men som kan och vill arbeta. Därför är det viktigt att ta arbetsmarknadsfrågor på allvar. Lämpliga åtgärder bör dock baseras på en så korrekt beskrivning av situationen som möjligt.
Enligt AKU kan en person arbeta utan arbete och betecknas som arbetslös om han eller hon söker arbete. AKU tillämpar en generös definition av jobbsökning, vilket är mycket viktigt för den uppmätta arbetslösheten. Det räcker till exempel att läsa en platsannons eller gå på en jobbmässa för att betraktas som en arbetssökande. Det är vad många elever gör.
De personer som i första hand behöver arbetsmarknadsåtgärder är inte heltidsstuderande som söker arbete på helger och lov.
Enligt AKU är en tredjedel av de arbetslösa heltidsstuderande, och majoriteten är också under 19 år, vilket innebär att många går i gymnasiet. De personer som i första hand behöver arbetsmarknadsåtgärder är inte heltidsstuderande som söker arbete på helger och lov.
AKU är en undersökning riktad till hushåll med lång historia. Men liksom många andra undersökningar lider AKU av låga svarsfrekvenser, vilket leder till osäkerhet i siffrorna.
Grannländerna Danmark och Norge har framför allt registreringsbaserade mätningar, där arbetskraftsundersökningar spelar en mer dold roll. I Sverige finns sedan en tid registreringsbaserade undersökningar i form av SCB:s arbetsmarknadsläge (BAS). BAS bygger på data från källor som Skatteverket och Arbetsförmedlingen och har flera fördelar. Eftersom detta är en omfattande studie påverkas den inte av de osäkerheter och variationer som är förknippade med AKU.
Antalsmässigt innebär det att BAS-arbetslösheten i november 2025 var 5,5 procent, jämfört med samma månads AKU-arbetslöshet på 9,1 procent. Denna skillnad förklaras främst av heltidsstuderande arbetssökande. De är vanligtvis inte inskrivna på arbetsförmedlingen och förmodligen anser sig majoriteten inte vara arbetslösa. När denna grupp exkluderas från AKU är arbetslösheten ungefär densamma i båda undersökningarna. Utvecklingen av antalet sysselsatta är dock likartad i BAS och AKU.
Det är svårt att jämföra arbetslösheten mellan olika länder. Trots en enhetlig definition av arbetslöshet påverkas statistiken av flera faktorer, till exempel utbildningssystemets utformning. Det gäller även registreringsbaserade arbetslöshetsåtgärder. Därför har Sverige i internationell jämförelse en relativt hög sysselsättningsgrad och är fördelaktigt.
De övergripande målen för arbetslöshetsåtgärderna ska bäst representera den svenska arbetsmarknadssituationen och de problem som ska lösas. Därför är arbetslöshet enligt BAS att föredra.
Det betyder inte att det inte finns några utmaningar på arbetsmarknaden.
Det framgår av både AKU och BAS att sysselsättningen har minskat och antalet arbetslösa har ökat under den senaste tidens svåra ekonomiska förutsättningar. Svensk ekonomi befinner sig för närvarande i en återhämtningsfas. BAS sa att arbetslösheten har planat ut sedan den senaste ökningen och förväntar sig att den kommer att falla till cirka 5% nästa år.
Det betyder inte att det inte finns några utmaningar på arbetsmarknaden. Enligt BAS är omkring 300 000 personer arbetslösa, medan många arbetsgivare kämpar för att hitta lämplig kompetens. Matchning på arbetsmarknaden är viktigt för Sveriges tillväxtpotential.
Men om samhället vill lösa Sveriges arbetsmarknadsproblem måste det förklara situationen så noggrant som möjligt. Att justera arbetslösheten är därför en bra början. Det finns inget perfekt mått, men enligt BAS är en hög arbetslöshet i kombination med sysselsättningsgraden fördelaktigt.
Läs fler artiklar från DN Debatt:
Eric Normark: ”Vi är inte lata eller dumma, vi är bara arbetslösa.”
Nationalekonomerna Cecilia Hammarland och Martin Nordin: ”Mer invandring löser inte arbetskraftsbristen”
