”Pengar har stått stilla de senaste åren.”

Sedan förra året har den ekonomiska situationen för många museer och teatrar i landet försämrats. Det tycker 38 procent av kulturcheferna i hela landet. 33 % tycker att läget är på samma nivå som förra året.

Den siffran kommer från en undersökning gjord av Svensk Scenkonst och Svenska museet. Rapporten med rubriken ”Kultursverige” fick svar från 203 kulturchefer och 95 politiker.

Studien är en av rapporterna som presenterades på den kulturpolitiska konferensen ”Människor och kultur” som hölls i Eskilstuna i torsdags. Båda männen vittnade om att teatrar och museer över hela landet kämpar för att fungera på grund av bristande finansiering.

Den andra undersökningen genomfördes gemensamt av Länsteatern, Länsmuseet och Regionala musikkontoret. Bland dem sa 50 % att deras institutions ekonomiska situation är svår, 30 % tycker att den är på samma nivå som förra året och 17 % tycker att den är bra.

Fram till 2024 var det naturligt att svenska kulturinstitutioner indexerades med nationella, regionala och kommunala donationer. Det innebar att bidragen ökade varje år för att kompensera för ökade kostnader på grund av inflationen.

Men 2024 slutade landet plötsligt att beräkna detta index inom kultursektorn, eller räkna om priser och löner som det egentligen heter.

Mikael Brännvall, vd för Svensk Scenkonst, menar att det motsvarar en besparing på 3-5 % varje år.

– Jag trodde inte att landet skulle avskaffa pris- och löneomräkning. Vi har faktiskt i många år diskuterat att ersättningen för det höjda beloppet är för lite och att om det fortsätter som det är kommer bidragen att urholkas. Ett helt avskaffande av pris- och löneomräkningar är ett systembyte, säger Michael Brenvall.

Vad är konsekvenserna av att uppräkningen saknas? 39 % av cheferna för lokala myndigheter har minskat personalstyrkan. 35 procent tror att det produceras mindre arbete och 10 procent säger att det saknas utvecklingsarbete.

En studie av Svensk Schenkonst visade att professionella fristående grupper har de största ekonomiska problemen. Nästan hälften av de 43 skådespelare som svarade tror att livet kommer att bli sämre 2026 än det var förra året.

Kultur för barn och unga rankas som högsta prioritet i vissa undersökningar som besvarats av kulturpolitiker.

– Jag är förvånad över att samtidigt som kulturpolitiker är så överens om hur viktig scenkonst för barn och unga är, så känner de fria organisationerna som producerar de flesta att de är mest ekonomiskt utsatta, säger Michael Brennvall.

Han menar att det liknar det faktum att donationer från kulturråd till fria organisationer har stått stilla länge.

– Pengarna som kulturrådet delar ut, även i nominella termer, har stannat av i många år. De var aldrig föremål för någon omräkning av priser eller löner.