Förra veckan blev våra telefoner varma. Kollegor inom sjukvård, forskning och journalistik, samt människor som undrar vad som egentligen gäller när det kommer till kostforskning och vad de borde äta, når också ut.
Historien bakom detta är nya kostråd från Amerika, som på kort tid haft en enorm inverkan på Sverige genom nyhetsreportage, sociala medier och poddar. Råd från USA, som sprids utan sammanhang eller förklaring, riskerar att skapa osäkerhet långt utanför våra gränser.
En av de mest märkbara förändringarna är hur vi visualiserar mat. Den traditionella matpyramiden är baserad på en bred bas av fullkorn, frukt, grönsaker, baljväxter och andra fiberrika vegetabiliska livsmedel och vegetabiliska fetter. Överst i pyramiden finns feta animaliska produkter som kött, smör och grädde, vilket tydligt indikerar att de bör konsumeras mer sparsamt.
I den nya amerikanska versionen är pyramiden bokstavligen upp och ner. För närvarande finns animaliska produkter som rött kött, fläsk, fågel, helmjölk, yoghurt och ost på det breda spektrumet, medan frukt, nötter, fullkorn och andra vegetabiliska livsmedel finns i andra änden av spektrumet.
Detta sker samtidigt som råd i text säger att intaget av mättat fett bör begränsas till högst 10 procent av det totala kaloriintaget, i enlighet med etablerad forskning. Den grafiska modellen visar dock precis motsatsen. Faktum är att du riskerar att motivera en diet som innehåller mycket kött, smör och animaliska fetter. Detta trots att dessa livsmedel är klart förknippade med en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, som fortfarande är den mest dödliga sjukdomen.
När ett fotografi säger en sak och vetenskaplig text säger en annan, är det ofta det som syns tydligast som påverkar.
En annan problematisk förändring är att proteinrekommendationerna har ökat markant utan tillräckliga vetenskapliga bevis och utan råd för att tydligt skilja mellan olika proteinkällor. Köttbaserade proteiner innehåller ofta stora mängder mättat fett och ibland salt, medan växtbaserade proteiner som baljväxter också ger fibrer, vitaminer och mineraler, men innehåller lite mättat fett. Att ignorera dessa avgörande skillnader ger en förenklad och faktiskt missvisande bild av proteinets roll i kosten.
Detta är inte en ofarlig design- eller kommunikationsfråga. Visuella och förenklade budskap är mycket inflytelserika och påverkar hur kostråd tolkas och följs. När ett fotografi säger en sak och vetenskaplig text säger något annat, är det ofta det som är tydligast som får genomslag.
De nya amerikanska kostråden är bara nio sidor långa. För bara fem år sedan bestod motsvarande dokument av 162 sidor
Förvirringen förvärras av hur rådet skapades. De nya U.S. Dietary Guidelines är bara nio sidor långa. För bara fem år sedan bestod motsvarande dokument av 162 sidor och byggde på omfattande och transparenta vetenskapliga bevis. Betydande neddragningar har skett på bekostnad av förenklingar, där komplexa och ibland kontroversiella frågor behandlas ytligt eller lämnas utan en tydlig vetenskaplig grund.
Dessutom ignoreras en oberoende panel av vetenskapliga experter, som sammanställt en solid mängd bevis under flera år, till stor del i den slutliga versionen. Istället lämnades ett mycket kortare dokument fram, framtaget genom en mindre transparent process som gav mer utrymme för att balansera politiska prioriteringar och intressen. Detta innebär att kärnforskningsresultat kan tonas ner medan rekommendationer kan innehålla rekommendationer med svagt vetenskapligt stöd.
När motsägelsefulla och förenklade budskap av detta slag sprids globalt riskerar de att undergräva även nationella kostråd baserade på en stark och växande kunskapsbas. I Sverige bygger de nordiska näringsrekommendationerna och de svenska kostråden på systematiska översikter av tusentals studier som fokuserar på människors totala kostvanor. Och ändå möter vi nu människor som undrar om forskningen plötsligt har tagit en 180-graders vändning.
Vi tror inte att de nya amerikanska kostråden kommer att ”göra Amerika friskt igen.” Däremot visar nordiska näringsrekommendationer och svenska kostråd att det går att kombinera vetenskaplig stringens, tydlig kommunikation och ett modernt helhetsperspektiv, inklusive miljöaspekter.
Detta är en modell som förtjänar att skyddas, både ur ett folkhälso- och forskningsförtroendeperspektiv. Våra matvanor spelar en viktig roll för vår hälsa, och det finns fortfarande mycket hälsa och lycka att vinna.
Mot denna bakgrund vill vi att Sverige vidtar följande åtgärder:
1. En nationell handlingsplan från regeringen mot hälsosammare matvanor, gärna kombinerat med ökad fysisk aktivitet. Dessa två livsstilsvanor är nära sammanflätade.
2. Förbättrad långsiktig kommunikation om vad integrerad vetenskap säger om mat och hälsa, inklusive nordiska näringsrekommendationer och svenska kostråd. Universiteten måste ta den så kallade tredje utmaningen på större allvar: att sprida kunskap till samhället. Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten behöver tydligt kommunicera råd om hälsosamma livsmedel.
3. Öka antalet dietister inom medicinska miljöer i Sverige.
4. Fortsatt vidareutbildning och stöd för alla som är involverade i mat och hälsa, inklusive inom hälso- och sjukvård, lokala myndigheter, organisationer och media, för att ta itu med vilseledande och till och med direkt skadliga råd.
Läs fler artiklar från DN Debatt:
Vetenskapsjournalisten Anne Fernholm: ”Tanken att du kan följa sockerrekommendationer bygger på självbedrägeri”
10 allmänläkare: ”Vägledning om nya livsstilsvanor kommer att göra patienterna friskare än nödvändigt”

