Ett rekordantal av väpnade konflikter pågår för närvarande i världen, det högsta antalet sedan 1945. Global fred fortsätter att minska, enligt IEP: s senaste Global Peace Index, som bygger på intern säkerhet, konfliktnivåer och militarisering.
-Föret förändrades någon gång i mitten av 2010-talet, med konflikter ökade, men FN: s ansträngningar ökar inte. Peter Wallensteen, seniorforskare inom freds- och konfliktvetenskap vid Uppsala universitet, säger att det är som FN som upprätthåller gamla initiativ men inte engagerar sig i nya konflikter.
En anledning till detta, säger Peter Wallensteen, är bristen på enighet vid FN: s säkerhetsråd om hur man hanterar den pågående konflikten. Både USA och Ryssland har vetorätt i FN: s säkerhetsråd, vilket gör att de kan blockera verksamhet och FN: s resolutioner, och detta har hänt vid flera tillfällen.
– Det blir tydligt att det som händer i stora länder alltid är viktigt. Det är viktigare än vi vill att det ska vara.
Fredsprocesser kan ta tid
Peter Wallensteen säger att Ukraina -kriget är ett exempel på en konflikt som troligen kommer att kräva engagemang från aktörer som FN och USA att lösa.
– Om fredsprocessen börjar med en trovärdig vapenvila och är kopplad till överenskomna medlingsinsatser, ökar chansen för en positiv fred där Ryssland och Ukraina samexisterar på lika villkor.
Till exempel kan en trovärdig vapenvapen inkludera utplacering av fredsbevarande styrkor eller en minskning av militära styrkor. Men fredsprocessen kan vara komplex och tidskrävande, sade Peter Wallensteen.
Ett exempel är Belfast -avtalet 1998, som följde år av fredsförhandlingar. Trots pågående spänningar i Nordirland markerade affären början på decennier av blodiga strider i landet.
– Det var insiktsfullt, ihärdigt och dedikerat arbete som vann Nobels fredspris.
Hur kan vi verkligen uppnå en ”bra” fred? Och vad kan vi lära oss av historien? Hitta svaret i videon ovan.
