Enligt SLU: s senaste National Predator Survey (2021) är 69% av svenskarna positiva när det gäller närvaron av svenska Balgen. För björnar, Wolverines och Lynx är siffrorna ännu högre. En studie av Savanta (2023) fann att landsbygdsinvånare också är majoritet på grund av strikt skydd mot storskaliga rovdjur.
Men utvecklingen rör sig i motsatt riktning. Sverige har tagit bort rekordbrytande rovdjurjakt i flera år och kränkat både EU-arter och livsmiljöinstruktioner och människors vilja.
Det faktum att parter inte öppet hävdar utrotning är en liten tröst när befolkningen får krympa till genetiskt ohållbara nivåer. Genetiska studier visar att det finns ett behov av en så vald genetiskt effektiv population (NE500) där antalet individer som faktiskt bidrar till genetisk mångfald bör vara lika med minst 500 individer. Detta motsvarar ofta faktiska populationer av 1 000-5 000 djur, beroende på arten.
Referensintervallet som bestäms av RikSdag är långt under dessa nivåer. Detta resulterar i risken för genetisk utarmning, ökad inavel och till och med utrotning. Detta bryter inte bara med EU -lagen utan är direkt i strid med befolkningens önskan om en livlig och rik natur.
Det demokratiska underskottet är särskilt tydligt på länsnivå. Varje län har en spelhanteringsdelegation som har en stor inverkan på stor rovdjurjakt. Forskning visar att jägare utgör majoriteten av medlemmarna och jaktintressen ensidigt färgar beslutsprocessen. Även när länets förtroende styrelse lutar sig mot den lägsta nivån i den svenska miljöskyddsbyrån, och myndigheternas tolkningar börjar alltmer gynna jaktlinjer.
De lägsta nivåerna är inte avsedda att tillåta jakt, men för att undvika att befolkningen faller vid viktiga gränser tolkas de snabbt som jaktutrymmen när överskottet finns.
Så här bildas en politik där jägare kontrollerar beslutsfattande organ, med referensvärden som är så låga som möjligt, med vissa vinster som vinner på bekostnad av majoriteten. Samtidigt, den 21 augusti, dök licens upp på Red Hunt för björnar – ett beslut som fick inhemsk och internationell kritik.
Den svenska miljöskyddsbyrån höjer det ”skandinaviska björnprojektet” som sitt vetenskapliga flaggskepp, men länsadministrationskommittén tillåter beslutet att besluta att avfyra i strid med projektets slutsatser som föreskriver att jakt hotar stamens långsiktiga stabilitet. Den avslöjar ledningen att forskning teoretiskt är medveten om utan att påverka praxis.
Dessa långsiktiga intäkter kan raderas under en dag då jaktlag sköts ner exakt.
Resultaten är inte bara organiska, de är ekonomiska. Nature Tourism har till exempel en försäljning av hundratals miljoner SEKS i Finland. I Sverige försöker företagare från flera länder bygga verksamhet runt regelbundna möten med djurlivet. Dessa långsiktiga inkomster kan emellertid raderas på den exakta dag av nederlag som jaktlag utvecklas av individuell turism. Jakt kan tjäna dig inkomst en gång, men i naturturism skapar samma djur värde år för år.
Det faktum att djurförvaltningen domineras av jaktintressen är också tydligt i forskningspolitiken. De flesta svenska spelforskningar finansieras genom Wildlife Conservation Fund, där beslut om forskningsfinansiering fattas av kommittéer med starka jaktrepresentanter. Dessutom definierar fonden djurliv som sådana studier som är direkt kopplade till jakt och förvaltning, utesluter studier om de positiva effekterna av rovdjur, ekoturism eller andra former av samexistens. Idag saknar svenska forskningsprogram behovet av att analysera rovdjur som tillgång snarare än som problem.
Sverige behöver en ny ledningsmodell. Det är demokratiskt och vetenskapligt etablerat, långsiktigt lönsamt för samhället som helhet och små mängder är inte fördelaktiga.
Därför föreslår vi fyra konkreta reformer.
1. Game Management Delegation. Kompositionen måste vara representativ. Oavsett om det är jakt, markägande eller bevarande, finns det lite personligt intresse. Biologisk expertis måste ha en verklig inverkan på samarbetet med länsstyrelsen. Delegationen måste vara råd snarare än avgörande.
2. Ökar den genetiska referensnivån. Sverige måste följa vetenskaps- och EU -lagen. Referensvärden bör ökas till en nivå som garanterar genetiskt hållbara populationer som kan spela en naturlig roll i ekosystemet.
3. Stärka naturturism och diversifiering av landsbygden. Innan jagar en skyddad zon i turistattraktiva naturområden. Byt ut markägaren för en ekonomisk bortfall av dina jakträttigheter. Landsbygdsekonomin bör inte lita på jaktens monopol.
4. Främja forskning om inte bara nackdelar utan fördelarna med rovdjur. Staten måste stödja forskning om de positiva socioekonomiska och ekologiska effekterna av rovdjur. Minskade vilda djurolyckor och betesskador, ökad turism, en hälsosammare spelstam, en starkare ekologisk balans.
Det är dags att lämna rovdjurspolitiken som gynnar minoriteten och hotar biologisk mångfald. Vi vill se Sverige, ett exempel på hållbar rovdjurshantering där rovdjur betraktas som tillgångar.
Vänligen lyssna på din vilja. Respektera vetenskap. Skydda biologisk mångfald – för nutid och framtid.
Läs mer om DN -debatt:
Fyra samiska byar: ”Nu stämmer vi nationen för rätten att jaga och fiska.”
Fyra jaktorganisationer: ”Det är orimligt för en jägare att bli älgens bästa vän.”
