Detta är en kommentarstext. Författaren ansvarar för analysen och positioneringen i texten.
Keir Starmer sa vid Labour Party-konferensen 2018 att om förhandlingarna bryter samman måste vi kampanja för en andra omröstning, och tillade:
– Det finns inget som utesluter att ”förbli” förblir ett alternativ.
Konferensrummet exploderade. Keir Starmer fick en spontan stående ovation, som han inte har fått sedan dess, och talet säkrade honom stöd bland partimedlemmarna, berättade hans biograf Tom Baldwin när jag intervjuade honom.
Det har gått 10 år sedan 52 % av britterna röstade för att lämna EU. EU-frågan gjorde Keir Starmer till ledare för Labour 2020, men ironiskt nog kunde den nu avsätta honom.
Återanslutningen till EU har dykt upp som ett diskussionsämne i ledarskapsloppet, som hettas till efter Labours förkrossande nederlag i lokalvalet i början av maj.
Allt började i ett tal han höll på en konferens förra helgen, en dag efter att Wes Streeting avgick som hälsosekreterare och uppmanade Keir Starmer att göra detsamma och tävla om premiärministersätet. I sitt tal sa han att Brexit var ett katastrofalt misstag och att Storbritannien borde gå med i EU igen.
Detta skapade rubriker, men Manchesters borgmästare Andy Burnham, som också har koll på Downing Street, uppskattade inte resultatet. Det beror inte på att han är emot EU, utan av rent strategiska skäl. För att utmana Starmer måste Burnham först vinna ett extraval i en valkrets där majoriteten av väljarna röstade för att lämna EU 2016. Om han hamnar i strid med Brexiteers nu kan hans väg till att bli premiärminister stängas av.
Det var faktiskt bara en tidsfråga innan EU återigen stod i centrum för den politiska debatten. Brexit är en nationell chock, och obearbetade trauman tenderar att dyka upp i nya kriser.
Det finns människor som är oroliga för splittringen i det styrande partiet.
Majoriteten av britterna stöder för närvarande återinträde. Deras länder blev inte rikare utanför EU och inte heller invandringen minskade. Förändringar i opinionen kan också förklaras av generationsväxlingar. De som röstade för att lämna EU var främst äldre. Många av dem finns inte längre på röstlängden.
Den framtida riktningen är dock extremt oklar.
I ett tal nyligen lovade Keir Starmer att sätta Storbritannien i hjärtat av Europa. I samma tal sa premiärministern att det inte skulle finnas några röda linjer att passera som skulle ta landet bort från tullunionen och EU:s inre marknad. Det är svårt att förstå hur allt hänger ihop.
Det finns dock vissa personer som är oroliga över splittringar inom det styrande partiet. Det handlar förstås om Nigel, Mr Brexit och Farage, den högerpopulistiska Reform Britain-ledaren som ständigt påpekar Labours bristande ledarskap och tydliga budskap.
läs mer:
Sandra Stescaro: Är det nu dags för kaospolitiken att börja igen?
